Någonstans vid en vik


Mona Cui




Någonstans vid en vik vid land slutar den, men inte så långt ögat når.

Känslan av mjukt mellan tårna likt en dyna mot foten uppstår.

Ja visst är det melankoli där sorg och glädje har balans.

Varför skulle du då orka ta dig till denna vackra plats.

En ängel må ha kommit, minns du vad hon sa.

Hon sa det finns annat här på jorden som möjligtvis är bra.

Intet må vara hopplöst intet är inte min.

Men ser du hopp och ljus kan ro och själ bli din.

Vem sa att ensam inte är stark.

Det är tider att bläddra i bokens ark.

Mona Cui


Copyright © 2012 Mona Cui


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:







SÖKNING GRAMMATIK
Sök här för att hitta!

Anpassad sökning

 
Kom ihåg! Orden, som är indelade i olika ordklasser, och instruktionerna för hur de används – grammatiken med formläran och satsläran – finns endast där för att hjälpa dig att kommunicera med och förstå andra människor.