Fixa lovor och Ivarssons huvudbry


Ronny Lagerwall




Ronny Lagerwall

"Underbar historia, precis sådan som jag och Tuija kan få fnatt över, glädjefnatt."


Kapitel ett: Olga Bohlin.

Kapitel två: Livets skola.

Kapitel fyra: Den lilla stöten.

Kapitel fem: Den stora stöten.

Kapitel sex: Straffet.

Kapitel sju: Rickelstorp.


Fler kapitel kommer att läggas upp efterhand.



Kapitel 3:

Fixa lovor och Ivarssons huvudbry


Det var motortävlingar någonstans i Dalarna, det var racerbilar med världsstjärnor som skulle tävla där. Men som vanligt så var vi grabbar panka. Vi delade på uppgifterna för att samla ihop pengar till resan dit, utgiften bestod av att betala vår del till bensinen dit. Sven och jag samlade papper, vi skulle sälja det till skrothandlare Kibeniski nere vid isbingen. En hel trehjuling full med papper fick vi 2 kronor för. Det blev ganska arbetsamt tyckte vi efter ett tag. Jag kom på att de byggde ett bostadsområde utanför "Kibbes"(vi kallade skrothandlaren så).Där skulle det nog finnas resurser som vi kunde ta vara på. Vi samlade ihop alla tomma cement säckar, vi kunde hitta på bygget, sen spolade vi vatten över dessa säckar, för att de skulle väga mycket mer och stiga i värde.

Det gick bra så länge som Thorvald var onykter, han som jobbade hos Kibbe. Ibland lade vi säckarna tillbaka på schas cykeln, då blev det dubbelt betalt den gången Pengarna strömmade in till oss, vi skulle nog få ihop till bensinen, vi skulle stå för, trodde vi. Problemet var att vi fick alltid ut våra surt förvärvade slantar i kontanter. Vi hade skrutit för tjejerna att- asch! Vi ska upp till Dalarna o kolla lite motortävlingar, vet du! Efter alla pengar som gick till godis och några lösa John Silver, blev de plötsligt slut. Problemet var fortfarande kvar.

– Va, fan skall vi göra nu då, frågade Sven.

Det fanns ungefär 6 stycken tuggummiapparater i staden, jag hade funderat på dessa en tid, nu var det nog dags!

Automaterna hängde på väggarna, det var bara ett litet hänglås som höll apparaten fast i väggen. Vi gick genom staden på Sandgärdsgatan, där hängde en automat på väggen utanför gamla Epa. Vi stannade och kollade hur den var fastsatt, jodå, det var som jag trodde ett lätt hänglås bara. Det verkade löjligt enkelt. Detta brott skulle planeras noga.

– Vi går runt kvarteret, på varsitt håll, sa jag. Sen möts vi här igen om en stund.

– Bra idé, svarade Sven.

Jag gick åt höger, ner mot Bäckgatan och fram till Storgatan.

– Gokväll, herr Lagerwall, hörde jag en röst som sa.

Det var polis Ivarsson som var ute och gick och patrullerade, som hälsade på mig.

– Vad har du för dig, så här sent? Frågade han och spände ögonen i mig!

– Ja, jag är på väg hem från ett möte i Filadelfia kyrkan, det var ett nattmöte för hällörade där, med Målle Lindberg som predikant, svarade jag.

Jag visste inte hur nära jag var min egen lögn, det skulle visa sig senare, att jag talade sanning.

– Det var nog den jävligaste förklaring jag har hört, sa Ivarsson.

– Nu går du rakt hem, annars får du följa med upp på stationen, vi skulle behöva ha lite roligt där, sa han och pekade åt mitt håll där jag bodde.

– Ok då, jag går väl hem då, sa jag och sänkte på huvudet.

Jag undrade var Sven var någonstans, hade han sett Ivarsson eller?

Det skulle jag nog få reda på i morgon.Jag gick ner över Kungsgatan och sneddade över Stortorget. Jag hade koll på Ivarsson om han följde efter mig, jodå han höll sig 50 meter bakom mig. På Konobergsgatan gick jag in på Blå Bandets gård, det var ett tillhåll för stadens fyllerister som hade problem, med att hitta någonstans att sova. Vi bodde inne på gården där.

På morgonen så berättade Sven att han hade sett Polis Ivarsson prata med mig, han hade följt polis Ivarsson med 50 meters lucka, han hade sett när jag gick in på Blåans gård, han visse vad som hade hänt, på kvällen. Ivarsson hade inte vågat följa efter mig i på gården. Poliser var inte välkomna in på gården, visste han. Ivarsson hade fått stryk en gång av Hugo på åsen, det var Mitt på Storgatan vid konsul Petris residens, det hade varit tre stycken poliser som skulle ta honom, men Hugo hade slitit av ett hänglås till järngrindarna, som hindrade folk att komma in på gården, han ryckte loss en av grindarna, den var över två meter hög och vägde nog 150 kilo, den fick Ivarsson i huvudet så att de fick hämta honom med ambulans ."Ambulans-Jonas" var den som kom med sirenerna påslagna, han rusade fram till Hugo på Åsen och frågade var han hade ont.

- Fråga den jävlen, sa han och pekade på Ivarsson som låg på trottoaren avsvimmad.

Ivarsson fick tillbringa två månader för sin skallskada på lasarettet, efter detta så fick Ivarsson patrullera på stadens gator, han gick mest på bakgatorna och smög.Sven min kompis, var kreativ, han hade hittat ett säkert ställe där vi kunde plocka in lite enkronor.Det var cigarett automaten mitt emot Stadshotellet, om man drog ut en lucka lite grann, då fungerade inte automaten, enkronorna stannade i maskinen, det visste vi.

Vi stod vid automaten och väntade på ett "offer" det kom en kille från stadshotellet och visslade och var glad.

- Tjänare grabbar, sa han till oss.

- Tjena, tjena, svarade vi och såg glada ut.

- De säljer ju inte cigaretter på Statt, de dumma jävlarna, svor han.

- Det är frälsningsarmén som har satt stopp för det, sa Sven. Sven bodde på samma gård som frälsningsarmén hade sitt näste. Killen han drog och slet i automaten, han fick inte ut sina pengar eller cigaretterna.

- Jävla apparatjävel sa han och sparkade till apparaten.

- Svär inte, sa Sven, det hjälper inte.

- Var fan skall jag nu dra då, frågade han oss.

- Dra åt helvete, sa Sven.

Han jagade oss två kvarter, sen försvann uppför en brandstege, upp på taken och över takåsarna bort till taket på Hennings café, där öppnade vi en taklucka och kom ner på en vind och gömde oss, vi väntade tio minuter på vinden, sen smög vi ner till Sandgärdgatan och bort till automaten som låg på Kungsgatan. När vi kom fram till vår pengafälla så stod det en ny kille där och slet i luckorna.

- Vad gör du, frågade Sven.

- Jag har stoppat i tre kronor och inget händer, sa han förtvivlat.

Killen var i vår egen ålder, han skulle köpa cigaretter till sin mor.

- Vänta lite, sa Sven, jag skall hjälpa dig.

Sven gick fram till apparaten och tryckte in vår hemliga lucka i automaten, sen tryckte han på myntreturen och det rasslade till i myntfacket, den rasade ut nio stycken enkronor från apparaten. Sven tog sex kronor och gav grabben tre kronor i handen.

- Ta de här sa han, och köp cigaretter till din morsa.

Det var typiskt oss att vara lite Robin Hood, vi hade sett Robin Hodd med Errol Flyn flera gånger, på Lyrans biograf, vi hade lärt oss att vara lite som Robin Hood i filmen.

Dagen efter skulle planerna gås igenom, på Hennings kafé. Maja, ägaren till Hennings, var en kvinna som man inte kunde lura. Vi beställde en Loranga och två glas, av henne.

Det var vårt stamcafé, man hörde på Majas steg i trappan upp om hon var på gott humör eller om hon var förbannad. Nu var hon tydligen på gott humör.

Det fanns två saker man var tvungen att känna igen i staden, det ena var ventilspelet på polisbilen G. 7664. En nersliten gammal Volvo, det var polisbilen, det andra var Majas steg i trappan.

Planerna var att vi skulle råna apparaten nere på Skolgatan, och den som satt på kiosken vid Riksost. Det skulle bli en massa tjugofemöringar till oss, det skulle räcka till bensinen och ändå bli pengar över till godis.

Kreativt, sa han som spydde i ölglaset, som han just hade druckit ur!

Ronny Lagerwall, ronnylagerwall-telia.com.

Ronny Lagerwalls hemsida

Copyright © 2010 Ronny Lagerwall.

Kapitel ett: Olga Bohlin.

Kapitel två: Livets skola.

Kapitel fyra: Den lilla stöten.

Kapitel fem: Den stora stöten.

Kapitel sex: Straffet.

Kapitel sju: Rickelstorp.



Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:







SÖKNING GRAMMATIK
Sök här för att hitta!

Anpassad sökning

 
Kom ihåg! Orden, som är indelade i olika ordklasser, och instruktionerna för hur de används – grammatiken med formläran och satsläran – finns endast där för att hjälpa dig att kommunicera med och förstå andra människor.