Alla sidor


Nedan följer alla sidor på hemsidan efter varandra.




Att läsa, skriva och kommunicera bättre


Formlära – ordklasserna i svenska språket


Svensk grammatik på ett enkelt och förståeligt sätt - formlära och ordklasserna

Välkommen till denna kurs som handlar om formlära och ordklasserna i svenska språket.

Artiklarna i detta arbete går nu även att skriva ut!

studier

I denna serie arbeten om svensk grammatik finns:



// Detta arbete är noga granskat och kontrollerat //

Dessa artiklar om ordklasserna i svenska språket är noga granskade och kontrollerade. Detta är gjort av en akademiskt utbildad och erfaren lärare, kursledare och pedagog, som är väl insatt i den svenska grammatiken.
Beröm, rättelser eller synpunkter?

Ordklasserna enkelt förklarade och illustrerade

En mamma har haft den fantastiska vänligheten att förenkla och illustrera ordklasserna. Ordklasserna illustrerade

En summering av ordklasserna

Hundratals lovord och beröm!

Mängder av lovord och beröm från språkpedagoger, lärare, elever och läsare.

    Stor tack för din sida som äntligen beskrev ordklasserna för mig! Jag skrev ut flera av dina förklaringar och tejpade upp dem i min lägenhet. Jag har då dyslexi och är 31 år, jag gick i special skola där lärarna helt enkelt gav upp på min då jag var för långsam på att lära mig språket och har alltid undrat hur det förhåller sig med Verb och övriga ordklasser. Och nu vet jag tack vare din sida! tack tack! MvH Christian

Läs fler lovord och beröm från läsarna!

Pris till klass 5, Solbergaskolan, Visby
för engagemang för de mänskliga rättigheterna!

Årskurs 5, Solbergaskolan, Visby, Gotland

Klass 5, Solbergaskolan, Visby pris för insatser mot mobbning.

Pris till barn och ungdomar!
Detta för insatser för mänskliga rättigheter mot mobbning.

Zuzu Rabi

Vi har instiftat ett pris för att belöna barn och ungdomar som har gjort insatser för att stärka de mänskliga rättigheterna och jobba t.ex mot mobbning. Pris för insatser för mänskliga rättigheter och mot t.ex mobbning.

Dikter, artiklar och noveller - bidrag från läsarna

Många läsare har engagerat sig och skickat in bidrag i form av dikter, artiklar, berättelser, noveller och böcker!

Se även dessa böcker som läsarna har lagt upp.

Se här! Skribenter med en egen presentation: Ala Ahmad, Ola Bryngelsson, Mona Cui, Gun Kihl, Jan-Erik Johansson, Kamilla Kirch, Ronny Lagerwall, Valdor Magnusson, Toivo Molin, Anneli Nyrén, Zuzu Rabi, Ingvar Sjölund, Ingbritt Wik, Marlene Zilberstein.


Publicera dig! Nå ut till fler läsare!

Du har nu möjlighet att publicera din artikel, novell eller dikt på dessa sidor. Ta chansen att nå fler läsare!
Läs mer här - publicera dig!


Skolflicka

Vad är grammatik?

Grammatik är regler för hur man använder orden och tecknen i ett språk på ett korrekt sätt.

Du använder grammatik för att kunna förstå skriven och muntlig kommunikation och för att kunna få över en korrekt kommunikation till en annan person, så att han förstår den.

Varför studera grammatik?

Varför studera och lära sig grammatik? Vikten av att kunna läsa, skriva och kommunicera!

Varför har jag gjort dessa grammatiska arbeten?

Jag började denna resa med att hjälpa mina barn med deras läxor och prov i skolan. Krav ställdes på mig att kunna förklara det hela enkelt, men fullständigt. Det var inte alltid så lätt, minst sagt. Jag ville dessutom, att mina barn skulle se en praktisk användning av allt detta och tycka att det var kul.

Roligt nog gick det bra för mina barn. Då tänkte jag att det finns kanske fler, som kan ha nytta av detta. Anteckningarna togs fram, bearbetades, granskades, korrigerades och lades sedan ut på Internet. Det krävdes en hel del mod.

Det är min förhoppning och stora glädje, att någon kan ha nytta av denna dessa grammatiska arbete!

Tusen tack till alla som har hjälpt till!

Stort tack och beundran till L. Ron Hubbard för hans inspiration och kunskap inom områdena filosofi, språk, kommunikation, studieteknik och grammatik.
Läs mer här - L. Ron Hubbard. Jag har haft ovärderlig nytta av de kurser jag har gjort inom dessa områden.

Stort tack även till underbara Inga Larsson för ditt fantastiska stöd och arbete med att rätta och granska. Materialet har skickats fram och tillbaka många gånger mellan oss. Det har varit en ovärderlig hjälp!

Tusen tack till Jim Westergren för all hjälp med det tekniska kring att sätta upp dessa hemsidor. Tack även för din uppmuntran, ditt stöd och din hjälp att få igång projektet.

Alla mina barn har varit en aldrig sinande källa till inspiration och ett ovärderligt stöd.

Stort tack till alla andra som har hjälpt till på olika sätt! Till sist ett speciellt tack till dem, som har uppmuntrat mig och trott på detta projekt i alla väder!

Välkommen med förslag och synpunkter

Välkommen att kontakta mig om du har synpunkter på detta arbete. Alla förslag till förbättringar tas tacksamt emot.

Kanske något kan förenklas ännu mer eller förklaras ännu bättre!

Använd gärna arbetet och länka till det

All privat användning och kopiering av materialet för enskilt bruk är helt ok. Ange en länk till källan och gör inte några ändringar.

När det gäller kommersiell användning eller användning i större grupper, skolor eller studiecirklar – välkommen att kontakta mig först.

Låt mig gärna veta hur det går!

Det är min förhoppning att detta arbete kan hjälpa någon till en bättre förståelse och användning av språket.

Jag utvecklade denna kurs för att hjälpa dem som vill lära sig läsa, skriva och kommunicera bättre.

Du får hemskt gärna skriva till mig och låta mig veta, om du eller andra har haft nytta av detta arbete.

Lycka till!

Med vänlig hälsning,
Peter

www.peterularsson.se



Välkommen att se min blogg här: Peter U Larsson: Mina tankar och ideér om livet. . Här finns även en presentation över mig och mina övriga verksamheter: Presentation Peter U Larsson

Vill sammanfatta mig själv som en person som älskar människor och hatar orättvisor. Har engagerat mig mycket vad det gäller mobbning, orättvisor och mänskliga rättigheter.

En fråga som jag har ägnat mig mycket åt är de som har drabbats av elchocksbehandlingar, ECT. Många människor vittnar om att de har fått stora skador efter ECT-behandlingar. "Behandlingen" kallas elchocker, ECT, ECT behandling, elektrokonvulsiv terapi eller elbehandling - och är skadlig för människans känsliga tankeverksamhet. Jag räknar detta som grova brott mot dessa människors mänskliga rättigheter.

Har arbetat med datorer sedan mitten på 1980-talet och satte upp min första blogg 2006. Som webbdesigner och projektledare har jag även satt upp hemsidor åt företag - Städ Malmö - noggrant och professionellt! och Städning Malmö.

Övriga hemsidor som jag har hjälpt till att skapa är Personlig utveckling - förändra ditt liv, Förbättra ditt självförtroende!, Hantera din ångest och Stress, oro och utbrändhet!.

Välkommen att kontakta mig om du vill ha mer information!

Nu vet du varför jag har gjort detta arbete!



Vad är grammatik?


Vad har du för nytta av att kunna den svenska grammatiken?




Vad har grammatik med kommunikation och förståelse att göra?

Vi kommunicerar med varandra för att uppnå förståelse.

För det mesta använder vi ord när vi gör detta, även om det finns andra kommunikationssystem som t.ex teckenspråk, morse och flaggor.

Ord är de verktyg vi använder för att kunna kommunicera och uppnå förståelse människor emellan.

"Grammatik" är regler för hur man använder orden och tecknen i ett språk på ett korrekt sätt.

Du använder grammatik för att kunna förstå skriven och muntlig kommunikation och för att kunna få över en korrekt kommunikation till en annan person, så att han förstår den.

Ordet grammatik kommer ursprungligen från ordet "gramma" – bokstav, skrivtecken och ordet "grafein" - skriva.

Övningsuppgift

Skriv ner vad grammatik är för något.

Övningsuppgift

Skriv ner vad grammatik har med ord, kommunikation och förståelse att göra.

Vad är formlära?

"Formlära" – som ingår i grammatiken – är kunskap om hur olika ord och deras former fungerar.

De flesta ord kan varieras och sägas i olika former beroende på situationen.

Exempel på ord i olika former:

  • Båt, båtar, båtarnas, båtars, båten, båtens.
  • Sola, solat, solade, solande.
  • Glad, gladare, gladast.
  • Bättre, bäst, bäste.
  • Pojke, pojken, pojkes, pojkarna, pojkarnas.

I formläran har man delat in orden i olika ordklasser, för att man lättare skall kunna skilja dem åt och se hur de fungerar.

De olika ordklasserna beskrivs alltså i formläran, som i sin tur är en del av den svenska grammatiken.

Övningsuppgift

Skriv ner vad formlära är för något.

Nu vet du vad grammatik och formlära är och vad den har med ord, kommunikation och förståelse att göra!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är ord?


Hur hänger ord ihop med kommunikation, förståelse och grammatik?




"Ord" är namn på en samling ljud eller tecken som står istället för något. Ord används i kommunikationen mellan människor.

Bil, hund, ek, katt, glädje, söt, snabb, springa, och, på, hurra, Karl, tre, sjätte och när är alla exempel på olika ord.

Nu är vi verkligen nere på den enkla grunden i det svenska språket, vilket är mycket bra.

När man förstår grunden bra, är det mycket enklarare att lära sig resten sedan.

En av grunderna i ett språk är dess olika ord. Dessa ord använder vi för att kunna kommunicera med varandra.

Ett ord kan både skrivas och sägas.

Vi hittade på ord en gång i tiden för att snabbare och lättare kunna kommunicera och förstå varandra.

Övningsuppgift

Säg några ord och lägg märke till att det är en samling ljud som är namn på något.

Övningsuppgift

Skriv några ord och lägg märke till att det är en samling tecken som är namn på något.

Det finns olika sorters ord

Orden är som olika verktyg i kommunikationen. De fungerar och används på olika sätt.

Det finns t.ex ord som är namn på saker, ord som beskriver saker, ord som beskriver handlingar eller binder ihop kommunikationerna.

Om du lär dig hantera dessa verktyg på rätt sätt, kan du få över dina tankar och ideér till andra människor.

Övningsuppgift

Skriv ner olika sorters ord och notera att de används på olika sätt.

Vad är stammen på ett ord?

"Stam" är namn på själva grunden av ordet utan något tillägg eller variation på ordet.

  • bil
  • bil-en
  • bil-ar
  • bil-arna
  • bil-ens
  • bil-arnas

Stammen är bil.

Tänk, bara genom att lägga till en bokstav eller säga ett ljud fel, kan du ändra hela betydelsen på kommunikationen. Bilen betyder något annat än bilens.

I en del ordböcker kan du se ordens stam.

Övningsuppgift

Skriv ner olika ord och markera deras stam.

Vad är en ändelse?

"Ändelse" eller "suffix" är namn på ett ljud eller tecken man lägger till efter stammen i slutet på ordet.

Man ändrar ordets betydelse genom att lägga till en ändelse.

Exempel på ett ord med olika ändelser:

  • bil
  • bil-en
  • bil-ar
  • bil-arna
  • bil-ens
  • bil-arnas
Övningsuppgift

Skriv ner olika ord och markera deras ändelser.

Olika former på ordet

Språket fungerar så, att om man ändrar ordets form, så förändrar man betydelsen på ordet.

Bra, bättre, bäst

Bil, bilen, bilarna, bilens.

Dessa olika former har olika namn och betyder något speciellt.

"Grundformen av ordet" är namn på själva stammen av ordet utan några ändelser eller förändringar.

"Böjningsform" är namn på stammen av ordet plus en ändelse
och/eller förändring.

"Böja ordet" är namn på handlingen att lägga till ändelser
och/eller förändringar till grundformen.

Övningsuppgift

Skriv ner olika former på ord.

Nu vet du vad ord är och hur de fungerar!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är en ordklass?


Vad har ordklasserna med ord, kommunikation, förståelse
och grammatik att göra?




Man delar in orden i det svenska språket i olika grupper, därför att de fungerar på olika sätt. Dessa olika grupper kallar vi ordklasser.

"Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.

Man delar in orden i ordklasser, för att man lättare skall kunna förstå dem, skilja dem åt och veta hur man skall använda dem på rätt sätt.

Orden är olika verktyg i kommunikationen. De fungerar på olika sätt och är namn på olika saker.

Det gäller att du vet hur de olika orden fungerar, så att du kan använda dem på rätt sätt.

Övningsuppgift

Skriv ner vad en ordklass är för något.

Övningsuppgift

Skriv ner vilka ordklasser du känner till.

Nu vet du vad en ordklass är för något och hur den används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är substantiv?


Hur använder man substantiv?




"Substantiv" är ord som är namn på personer, grupper, platser, naturföreteelser, djur, växter, saker, ämnen, tillstånd, känslor och aktiviteter.

Olle, bord, päron, glädje och Malmö är alla exempel på substantiv.

Vi använder dessa ord för att kommunicera med andra människor.

Substantiv som är namn på personer

  • Olle
  • Kalle
  • Greta
  • Nils
  • Stina

Substantiv som är namn på grupper av människor

  • familj
  • släkt
  • skolklass
  • fotbollslag
  • klubb
  • publik
  • Anderslövs Boik
  • Olle Svensson AB

Substantiv som är namn på platser

  • Malmö
  • Sverige
  • USA
  • Söderåsen
  • Borstahusen

Substantiv som är namn på naturföreteelser

  • flod
  • Nilen
  • sjö
  • Vänern
  • Stilla Havet
  • berg
  • Alperna

Substantiv som är namn på djur

  • häst
  • hund
  • Kim
  • katt
  • ål
  • apa

Substantiv som är namn på växter

  • tulpan
  • buske
  • träd
  • gräs
  • maskros

Substantiv som är namn på saker

  • bok
  • väska
  • bord
  • stol
  • tavla

Substantiv som är namn på grupper av saker

  • möblemang
  • frimärkssamling
  • bestick
  • utrustning
  • bibliotek

Substantiv som är namn på ämne

  • syre
  • vatten
  • kol
  • koppar
  • järn
  • luft
  • väte

Substantiv som är namn på tillstånd

  • överflöd
  • sömn
  • godhet
  • trötthet
  • feber

Substantiv som är namn på känslor

  • glädje
  • sorg
  • lycka
  • lättnad
  • apati

Substantiv som är namn på aktiviteter

  • bröllop
  • tävling
  • fotbollsmatch
  • städning
  • studier

Substantiv som är namn på högtider

  • jul
  • påsk
  • midsommar
  • pingst
  • nyår

Substantiv som är namn på riktningar

  • höger
  • vänster
  • öster
  • väster
  • norr
Övningsuppgift

Skriv ner vad ett substantiv är.

Övningsuppgift

Skriv ner olika substantiv från varje grupp ovan.

Nu vet du vad ett substantiv är!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Stor bokstav


Hur använder man stor bokstav?




I svenska språket använder vi stor bokstav vid nedanstående tillfällen.

Första ordet i en ny mening

Man sätter också alltid stor bokstav på det första ordet i en ny mening. Detta för att visa att en ny kommunikation startar.

Egennamn

"Egennamn" är substantiv som är namn på speciella saker
och personer.

Sverige, Peter, Karin, Jacky, Svante, Anderslöv, Danmark, Flygbåtarna, Volvo och Norge är alla exempel på egennamn.

Man börjar alltid ett egennamn med stor bokstav.

Namnen på veckodagarna och månaderna skrives med liten bokstav i svenskan – måndag, september, april och torsdag.

Efter kolon

Stor bokstav användes även i vissa fall efter kolon.

  • Hugo sa: "Hämta bilen innan klockan fem."
  • Plötsligt förstod han: Han hade blivit pappa!

Namn och rubriker

Namn på böcker, filmer etc. och rubriker börjar man med stor bokstav.

Egennamn i titeln börjar man även med stor bokstav.

Övriga ord i titeln skriver man med små bokstäver.

  • Döden på Nilen
  • Titanic
  • Att lyckas i trädgården
  • Natur och Kulturs stora svenska ordbok
  • Sommaren på Bornholm
  • Vårsånger
  • Spännande äventyr i storskogen
Övningsuppgift

När använder man stor bokstav?

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och börja dem med stor bokstav.

Övningsuppgift

Skriv ner olika egennamn.

Övningsuppgift

Skriv ner olika namn och rubriker.

Nu vet du hur du använder stor bokstav!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Översikt över substantivet


Vad finns det för olika grupper och former hos substantivet?




När du kommunicerar väljer du substantiv från olika grupper.

Sedan ändrar du formen på substantivet för att beskriva mer om det.

  • Genus - olika sorters substantiv: maskulinum, femininum,
    utrum och neutrum.
  • Numerus - är det en eller flera stycken? Singular och plural form av substantivet.
  • Bestämd och obestämd form - är det en bestämd person eller sak? Bestämd och obestämd form av substantivet.
  • Kasus - äger denna personen något? Finns det någon som är släkt med någon? Finns det något som tillhör saken? Nominativ eller genitiv form av substantivet.

Se utförlig beskrivning och exempel nedan samt i separata artiklar.

Genus - olika sorters substantiv

"Genus" är namn på en grupp av substantiv, som har samma egenskaper.

Genus i svenska språket:

  • Maskulinum
    Farfar.
  • Femininum
    Mormor.
  • Utrum, n-genus
    Bil.
  • Neutrum, t-genus
    Hus.

Se separat artikel om substantivets genus för utförlig beskrivning
och exempel.

Numerus - är det en eller flera stycken?

"Numerus" är ett namn på två olika former hos substantivet, där det antingen beskriver en eller beskriver flera av någon eller något.

Det finns två numerus:

  • Singular, ental
    Hon äger en häst.
  • Plural, flertal
    Hon äger hästar.

Se separat artikel om substantivets numerus för utförlig beskrivning
och exempel.

Bestämd eller obestämd form
Är det en bestämd person eller sak?

"Bestämd och obestämd form" är två former hos substantivet, där det beskriver om någon eller något är bestämt eller obestämt.

  • Obestämd form
    Olle skall hämta en bil.
  • Bestämd form
    Olle skall hämta bilen.

Se separat artikel om substantivets numerus för utförlig beskrivning
och exempel.

Kasus - ägande eller icke-ägande?

Äger denna personen något? Finns det någon som är släkt med någon? Finns det något som tillhör saken?

"Kasus" är i svenskan namn på två former hos substantivet som handlar om ägande och icke-ägande: genitiv och nominativ.

Genitiv

"Genitiv-formen" beskriver ett ägande, ett släktskap / nära förbindelse eller att det finns någon eller något som tillhör.

Beskrivning av ett ägande:

Stens hylla.

Att någon är släkt eller i nära förbindelse med någon:

Olles syster.
Chefens anställda fick tårta.

Beskrivning av att någon eller något tillhör något:

Takets plåt.
Föreningens medlemmar var nöjda.

Nominativ eller grundform

"Nominativ-formen" beskriver ett icke-ägande, ett icke-släktskap / icke-nära förbindelse eller att det inte finns någon eller något som tillhör. Denna form kallas även "grundform".

Beskrivning av ett icke-ägande:

Sten målar en hylla.

Att någon inte är släkt med eller i nära förbindelse med någon:

Olle tycker om Lisa.

Att det inte finns någon eller något som tillhör saken:

Han finns på taket.

Se separat artikel om substantivets kasus för utförlig beskrivning
och exempel.

Nu har du fått en översikt över substantivets olika
grupper och former!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är substantivets genus?


Hur använder man substantivets genus?




"Genus" är namn på en grupp av substantiv, som har
samma egenskaper.

Substantiv som är av samma slag tillhör samma genus.

Ordet genus kommer ursprungligen från ett ord som betyder
"släkte, slag, art".

I det svenska språket finns två olika genus:

  • Utrum, n-genus
  • Neutrum, t-genus

Utöver dessa två så finns det också ett naturligt genus.

Utrum eller n-genus

"Utrum" är ett genus där man kan ersätta substantiven med ordet "den". Tidigare kallades detta genus för "Reale".

Dessa substantiv har "en" som obestämd artikel: Lisa köpte en ny bil.

Utrum kallas även n-genus.

  • Bil.
    Den är fin.
  • Bok.
    Den skall jag läsa.
  • Svan.
    Den äter nu.
  • Tallrik.
    Den lägger vi upp mat på.
  • Skärm.
    Släck den!

Dessa ord är alla exempel på substantiv som tillhör genuset utrum.

Övningsuppgift

Skriv ner olika substantiv som tillhör genuset utrum.

Neutrum eller t-genus

"Neutrum" är ett genus där man kan ersätta substantiven
med ordet "det".

Dessa substantiv har "ett" som obestämd artikel: Hugo klättrade upp i ett träd.

Neutrum kallas även t-genus.

  • Bord.
    Det är fint.
  • Huvud.
    Det är stort.
  • Golv.
    Det behöver sopas.
  • Nederlag.
    Det svider!
  • Förkläde.
    Det är vitt.

Dessa ord är alla exempel på substantiv som tillhör genuset neutrum.

Övningsuppgift

Skriv ner olika substantiv som tillhör genuset neutrum.

Naturligt genus

Tidigare i svenska grammatiken fanns även genusen maskulinum (ord som var namn på något manligt och som kunde ersättas med "han" t.ex farfar) och femininum (ord som var namn på något kvinnligt och kunde ersättas med "hon" t.ex Lisa).

Genusen maskulinum och femininum har nu ersatts med ett naturligt genus. Ordens betydelser gör det självklart om man kan ersätta det med "han" eller "hon".

Exempel på substantiv som tillhör det naturliga genuset:

  • Stig
  • flicka
  • pappa
  • farmor
  • kung
  • mormor
  • farfar
  • Lisa
  • pojke
  • drottning
Övningsuppgift

Skriv ner olika substantiv som tillhör det naturliga genuset.


Övningsuppgift

Vad finns det för olika genus i svenska språket?

Övningsuppgift

Vad är det för skillnad på olika genus?

Övningsuppgift

Skriv ner olika substantiv på en lista.

Övningsuppgift

Markera vilket genus var och en av dessa substantiv tillhör.

Nu vet du vilka substantivets genus är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är substantivets numerus?


Hur använder man substantivets numerus?




"Numerus" är ett namn på två olika former hos substantivet, där det antingen beskriver en eller beskriver flera av någon eller något.

Numerus kommer ursprungligen från ett ord som betyder "antal".

Det finns två numerus:

  • Singular, ental
  • Plural, flertal

Singular

"Singular" är ett namn på en form hos substantivet, där det beskriver en av någon eller något.

  • bil
  • stol
  • man
  • jacka
  • mugg
  • kvinna
  • duk

Dessa ord är exempel på substantiv i singular form.

Man kan även säga att dessa substantiv står i singular form.

Övningsuppgift

Skriv ner substantiv som står i singular form.

Plural

"Plural" är ett namn på en form hos substantivet, där det beskriver flera av någon eller något.

  • bilar
  • stolar
  • jackor
  • muggar
  • dukar
  • kvinnor

Dessa ord är exempel på substantiv i plural form.

Man kan även säga att dessa substantiv står i plural form.

Övningsuppgift

Skriv ner substantiv som står i plural form.

Substantiv som ändrar form

De flesta substantiv ändrar form beroende på sitt numerus.

Singularform / pluralform

  • stol / stol-ar
  • häst / häst-ar
  • sol / sol-ar
  • klocka / klock-or
  • buss / buss-ar
Övningsuppgift

Skriv ner substantiv i både singular och pluralform. Notera hur de böjs.

Substantiv som ändrar vokal

Substantiv som ändrar vokal när de böjs i pluralformen.

Singularform / pluralform

  • bok / böcker
  • hand / händer
  • bonde / bönder
  • land / länder
  • brand / bränder
  • gås / gäss
Övningsuppgift

Skriv ner substantiv som ändrar vokal när de böjs i pluralformen.

Substantiv som ej ändrar sig

Vissa substantiv ändrar sig inte alls när de böjs i pluralformen.

Singularform / pluralform

  • block / block
  • hot / hot
  • rån / rån
  • bord / bord
  • hus / hus
Övningsuppgift

Skriv ner substantiv som inte ändrar sig när de är i pluralformen.

Nu vet du vad substantivets numerus är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är artiklar?


Hur använder man artiklar?




"Artikel" är ord eller en ändelse som beskriver om substantivet är i bestämd eller obestämd form.

Exempel:

  • bord-et
  • den röda matta-n
  • lampa-n
  • de skära grisar-na
  • en hund
  • häst-en
  • det vackra landskap-et
  • ett hus
Övningsuppgift

Skriv ner olika substantiv och deras artiklar.

Obestämd artikel

"Obestämd artikel" är ord som beskriver att substantivet är i obestämd form.

De obestämda artiklarna är orden en och ett.

Substantiv i obestämd form med en obestämd artikel

  • en gunga
  • ett hopprep
  • en trädgård
  • ett träd
  • en ballong

Lägg märke till att du inte kommunicerar om någon speciell sak.

Orden en, ett är obetonade här och skiljer sig från räkneorden en, ett - som har en annan betydelse.

Exempel med räkneorden en, ett: Jag vill bara ha ett äpple. Det räcker med en läxa.

Exempel med obestämd artiklarna en, ett: Jag såg ETT äpple. EN läxa skall göras.

Övningsuppgift

Skriv ner olika substantiv med obestämda artiklar.

Bestämd slutartikel

"Bestämd slutartikel" är en ändelse som beskriver att substantivet är i bestämd form.

Bestämd slutartikel är en ändelse man lägger till substantivet när man vill kommunicera om någon eller något speciellt.

  • bok / bok-en / böcker-na
  • bil / bil-en / bil-arna
  • pojke / pojke-n / pojkar-na
  • hus / hus-et / hus-en
  • skärm / skärm-en / skärmar-na
Övningsuppgift

Skriv ner olika substantiv med bestämda slutartiklar.

Bestämd fristående artikel

"Bestämd fristående artikel" är orden den, det, de som beskriver att substantivet är i bestämd form. De används när det står ett beskrivande ord framför substantivet.

Orden den, det, de som sätts framför substantivet i bestämd form kallas bestämd fristående artikel.

Man använder en bestämd fristående artikel när man vill kommunicera om något speciellt och samtidigt beskriva det.

  • den fina pojken
  • det röda huset
  • de dyra bilarna
  • det stora rummet
  • de varma rummen
Övningsuppgift

Skriv ner olika meningar och använd substantiv i bestämd form med bestämda fristående artiklar.

Nu vet du vad artiklarna är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är bestämd och obestämd form?


Hur använder man bestämd och obestämd form?




"Bestämd och obestämd form" är former hos substantivet, där det beskriver om någon eller något är bestämt eller obestämt.

Om du använder bestämd form, så vill du beskriva en speciell sak:
Bilen på gatan vill jag ha.

Använder du obestämd form tänker du inte på någon speciell sak:
En bil hade varit bra att ha.

Bestämd form

"Bestämd form" är en form hos substantivet, där det beskriver någon eller något bestämt.

När man tänker på en speciell sak, använder man substantivets bestämda form.

Man säger då att substantivet är / står i bestämd form.

  • Vill du hämta bilen?
  • Han målade borden.
  • Hon är snart klar med tavlan.
  • Olle gick och köpte blocken.
  • Berit pratade med barnet.
  • Flickorna fick vara med och spela fotboll.
Övningsuppgift

Skriv ner olika meningar med substantiv i bestämd form.

Obestämd form

"Obestämd form" är en form hos substantivet, där det beskriver någon eller något obestämt.

Obestämd form är en form på substantivet som används när det inte beskriver en speciell sak.

Bord, stolar, hus, telefon, bil, brygga och lampa är alla substantiv som är i obestämd form.

  • Vill du hämta en bil?
  • Han målade bord.
  • Hon är snart klar med en tavla.
  • Olle gick och köpte block.
  • Flickor fick vara med och spela fotboll.
  • Berit pratade med barn.
Övningsuppgift

Skriv ner olika meningar med substantiv som står i obestämd form.

Nu vet du vad substantivets bestämda och obestämda form är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är substantivets kasus?


Hur använder man substantivets kasus?




"Kasus" är i svenskan namn på två former hos substantivet som handlar om ägande och icke-ägande: genitiv och nominativ.

Genitivformen

"Genitiv-formen" beskriver ett ägande, ett släktskap / nära förbindelse eller att det finns någon eller något som tillhör.

Beskrivning av ett ägande:

Stens hylla.

Att någon är släkt eller i nära förbindelse med någon:

Olles syster.
Chefens anställda fick tårta.

Beskrivning av att någon eller något tillhör något:

Takets plåt.
Föreningens medlemmar var nöjda.

Övningsuppgift

Skriv ner vad genitivformen av substantivet är.

Nominativ eller grundform

"Nominativ-formen" beskriver ett icke-ägande, ett icke-släktskap / icke-nära förbindelse eller att det inte finns någon eller något som tillhör. Denna form kallas även "grundform".

Beskrivning av ett icke-ägande:

Sten målar en hylla.

Att någon inte är släkt med eller i nära förbindelse med någon:

Olle tycker om Lisa.

Att det inte finns någon eller något som tillhör saken:

Han finns på taket.

Övningsuppgift

Skriv ner vad nominativ eller grundformen av substantivet är.

Mer om genitivformen

"Genitiv-formen" beskriver ett ägande, ett släktskap / nära förbindelse eller att det finns någon eller något som tillhör.

Genitivformen på substantivet bildas genom att lägga till ett –s till grundformen.

Substantiv som står i genitiv och beskriver ett ägande:

  • Pers fina jacka.
  • Bondens semester var skön.
  • Anders jacka är svart.
  • Mannens bil är ny.
  • Mormors kök har blivit gammalmodigt.

Substantiv som står i genitiv och beskriver släktskap eller nära förbindelse:

  • Pärs mamma kommer snart på besök.
  • Systerns pojkvän har köpt bil.
  • Familjens vänner åker med till Kreta.
  • Lärarens elever var flitiga.
  • Oskars dotter har lärt sig gå.

Substantiv som står i genitiv och beskriver att det finns något som tillhör saken:

  • Bordets duk är brun.
  • Bilens lykta.
  • Husets skorsten är hög.
  • Kan du ta tavlans mått?
  • Jag tycker om bordets färg.
  • Fyll på blommornas vas!
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med substantivet i genitiv.

Mer om grundformen eller nominativ

"Nominativ-formen" beskriver ett icke-ägande, ett icke-släktskap / icke-nära förbindelse eller att det inte finns någon eller något som tillhör.

Denna form kallas även "grundform".

Substantiv som står i grundform och beskriver ett icke-ägande:

  • Olle spelar högt.
  • Sven åkte bil snabbt.
  • En kvinna gick på gatan.
  • Vi såg ett barn som lekte.
  • Ungdomar skall lyda sina föräldrar.

Substantiv som står i grundform och inte beskriver släktskap eller nära förbindelse:

  • Pär kommer snart på besök.
  • Systern har köpt bil.
  • Familjen åker med till Kreta.
  • Läraren var flitig.
  • Oskar har lärt sig gå.

Substantiv som står i grundform och beskriver att det inte finns något som tillhör saken:

  • Bilen kör sakta.
  • De ligger på taket.
  • Vi skall måla huset snart.
  • Motorbåten behöver repareras omgående.
  • U-båten tog sig hela vägen till Canada.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med olika substantiv i grundform.

Nu vet du vad substantivets kasus är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Substantivets genus och former


Hur använder man substantivets genus och former?




Uppställning av substantivet i olika genus och former

Här följer en uppställning av substantiv i olika genus och former.

Genuset maskulinum

  • Grundform singular bestämd form: pojken.
  • Grundform singular obestämd form: pojke.
  • Grundform plural bestämd form: pojkarna.
  • Grundform plural obestämd form: pojkar.
  • Genitiv singular bestämd form: pojkens.
  • Genitiv singular obestämd form: en pojkes.
  • Genitiv plural bestämd form: pojkarnas.
  • Genitiv plural obestämd form: flera pojkars.
Övningsuppgift

Skriv ner maskulina substantiv och böj dem i deras olika former enligt ovan.

Genuset femininum

  • Grundform singular bestämd form: flickan.
  • Grundform singular obestämd form: flicka.
  • Grundform plural bestämd form: flickorna.
  • Grundform plural obestämd form: flickor.
  • Genitiv singular bestämd form: flickans.
  • Genitiv singular obestämd form: en flickas.
  • Genitiv plural bestämd form: flickornas.
  • Genitiv plural obestämd form: flera flickors.
Övningsuppgift

Skriv ner feminina substantiv och böj dem i deras olika former enligt ovan.

Genuset utrum, n-genus

  • Grundform singular bestämd form: bilen.
  • Grundform singular obestämd form: bil.
  • Grundform plural bestämd form: bilarna.
  • Grundform plural obestämd form: bilar.
  • Genitiv singular bestämd form: bilens.
  • Genitiv singular obestämd form: en bils.
  • Genitiv plural bestämd form: bilarnas.
  • Genitiv plural obestämd form: flera bilars.
Övningsuppgift

Skriv ner substantiv i n-genus och böj dem i deras olika former enligt ovan.

Genuset neutrum, t-genus

  • Grundform singular bestämd form: bordet.
  • Grundform singular obestämd form: bord.
  • Grundform plural bestämd form: borden.
  • Grundform plural obestämd form: bord.
  • Genitiv singular bestämd form: bordets.
  • Genitiv singular obestämd form: ett bords.
  • Genitiv plural bestämd form: bordens.
  • Genitiv plural obestämd form: flera bords.
Övningsuppgift

Skriv ner substantiv i t-genus och böj dem i deras olika former enligt ovan.

Nu vet du vad substantivets olika genus och former är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är adjektiv?


Hur använder man adjektiv?




"Adjektiv" är ord som beskriver hur någon eller något
är eller ser ut.

Ordet adjektiv kommer från början från ett ord som betyder "ord som kan läggas till".

När du vill berätta hur någon eller något är eller ser ut, använder du ord från ordklassen adjektiv.

Du beskriver alltså en person eller sak med ett adjektiv.

En röd ros. Pojken är stark.

Adjektiven står alltid tillsammans med ett substantiv eller pronomen.

Exempel på olika adjektiv: Stor, liten, röd, sur, gul, tjock, kraftig, glad och svart.

Placering av adjektivet

Du kan sätta adjektivet på olika ställen i din kommunikation. Det ändrar inte på adjektivets betydelse.

Adjektivet kan stå framför substantivet

  • Den röda bollen.
  • En sur flicka.
  • Den svarta grisen.
  • Den tjocke polisen.
  • En stor hund kom på vägen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika adjektiv som står framför substantivet.

Flera adjektiv kan stå framför substantivet

  • Ett underbart, vackert och rött hus.
  • En ung, snygg flicka.
  • Vilka stora, röda tomater som ligger där!
  • Han såg en stor, kraftig hund.
  • Ulla hämtade en fin, svart katt.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med flera adjektiv, som står framför substantivet.

Adjektivet kan stå efter substantivet

Adjektivet kommer då efter orden vara eller bliva och dess olika former.

  • Bollen är rund.
  • Grisen är tjock.
  • Han blev stor.
  • Olle hade blivit lång.
  • Stina var söt.
  • Hon är snygg och glad.
  • Olle är framgångsrik, rik, snygg samt trevlig.

Fler exempel på adjektiv som står efter substantivet

Lägg märke till att de beskriver personen eller djuret.

  • Pär sprang själv i skogen.
  • Ewa gick alltid ensam och shoppade.
  • Joel ligger trött i sängen.
  • Henrik satt glad i stolen efter lotto-vinsten.
  • Berit kom ensam till festen.
  • Lill har stått länge ledsen vid trädet.
  • Olle simmar pigg vidare.
  • Hunden kom trött hem efter rundan.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika adjektiv som står efter substantivet.

Böjning av adjektiven

Du ändrar form på (böjer) adjektiven, när du kommunicerar med andra människor.

Man kan böja adjektivet på två olika sätt: genom "kongruensböjningar" och genom att använda adjektivens olika böjningsformer, som finns i deras "komparationer".

Adjektivets kongruensböjning

"Kongruensböjning" är när man ändrar form på adjektivet (böjer det) för att det skall passa substantivet.

Exempel: Kan du kongruensböja ordet "fin"?

"Kongruensböjning" är också själva uppställningen av ett adjektivs olika böjningar för att passa substantivet.

Exempel: Läraren skrev upp kongruensböjningen på tavlan.

Exempel på olika kongruensböjningar av adjektiv

  • Röd, rött, röda
    En röd bil körde just förbi.
    Han höll upp ett rött skynke.
    Ät inte röda karameller.
  • Dyr, dyrt, dyra
    Var det en dyr vas?
    Kalaset blev dyrt.
    Det var dyra blommor du köpte.
  • Fin, fint, fina
    Vilken fin hamster du har!
    Ulla fick ett fint skrivbord i present.
    Endast fina gäster fick komma in.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Se artikeln om substantivet genus och numerus.

  • Maskulint substantiv i singular form:
    En lycklig man gick på gatan.
  • Maskulint substantiv i plural form:
    Lyckliga män gick på gatan.
  • Substantiv från t-genus i singular form:
    Ett vackert träd står på tomten.
  • Feminint substantiv i singular form:
    En vacker kvinna tittade på utsikten.
  • Feminint substantiv i plural form:
    Vackra kvinnor tittade på utsikten.
  • Substantiv från n-genus i singular form:
    En röd bil körde fort.
  • Substantiv från t-genus i singular form:
    Ett rött hus skall rivas.
  • Substantiv från n-genus i plural form:
    Röda bilar körde fort.
  • Maskulint substantiv i singular form:
    En snygg man gick på gatan.
  • Substantiv från t-genus i singular form:
    Ett snyggt skrivbord står i rummet.
  • Substantiv från t-genus i plural form:
    Snygga skrivbord står i rummet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika adjektiv tillsammans med olika substantiv och se hur de ändrar form.

Att komparera adjektivet

"Att komparera" adjektivet innebär att man säger eller skriver adjektivets olika jämförelseformer.

Exempel: Nils gjorde en komparation av ordet "glad".
Hon kunde göra en komparation av adjektivet "söt".
Kan du komparera det ordet?
Barnen lärde sig att komparera olika adjektiv.

"Komparation" är även namn på adjektivets olika jämförelseformerna uppställda i en viss ordning.

Exempel: Här är en komparation av ordet "dålig".
Man kan inte ändra på en komparation.
Olle hittade många komparationer av adjektiv i boken.
Stina skrev ner sina komparationer i skrivboken.

Ordet komparera betyder ursprungligen att "jämföra olika saker med varandra".

Hur man komparerar de olika adjektiven

En komparation av adjektivet gör man oftast genom att lägga till ändelserna – are och – ast.

Nils är svag, men Per är svag-are och Bill är svag-ast.

Adjektivets olika jämförelseformer:

  • Positiv
    Grundformen kallas positiv: glad.
  • Komparativ
    Andra jämförelseformen kallas komparativ: gladare.
  • Superlativ
    Den högsta jämförelseformen kallas superlativ: gladast.

Vanlig komparation av adjektivet

Komparation av adjektivet genom att lägga till ändelserna – are och – ast.

Positiv – komparativ – superlativ

  • Glad – gladare – gladast
    Stina är glad, Olle är gladare, men Pär är gladast.
  • Sur – surare – surast
    Aina är sur, jag är surare, men August är surast.
  • Snäll – snällare – snällast
    Hon är snäll, han är snällare, men Oskar är snällast.
  • God – godare – godast
    Tårtan är god, kakan är godare och glassen är godast.
  • Söt – sötare – sötast
    Flickan är söt, mamman är sötare men mormor är sötast.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med olika adjektiv och komparera dem enligt ovan.

Adjektivet ändrar vokal

Ibland när du komparerar ändrar du vokal på adjektivet.

Positiv – komparativ – superlativ

  • Stor – större – störst
    Victor är stor, Hugo är större, men Bengt är störst.
  • Tung – tyngre – tyngst
    Mopeden är tung, bilen är tyngre och lastbilen är tyngst.
  • Lång – längre – längst
    Peter är lång, Bosse är längre men Björn är längst.
  • Ung – yngre – yngst
    Yngve är ung, Berit yngre och Hannah yngst.
  • Låg – lägre – lägst
    Bordet är lågt, stolen lägre och pallen lägst.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adjektiv som ändrar vokal vid komparation.

Adjektivet ändras helt

Vid vissa tillfällen när du komparerar måste du ändra adjektiven helt.

Positiv – komparativ – superlativ

  • Liten – mindre – minst
    Ture är liten, hon är mindre, men Anton är minst.
  • Bra – bättre – bäst
    Lisa tycker att katter är bra, hundar är bättre och hästar är bäst.
  • Dålig – sämre – sämst
    Yngve är dålig på bordtennis, Johan är sämre men Pär är sämst.
  • Gammal – äldre – äldst
    Olof är gammal, Vera äldre men Elin är äldst.
  • Ond – värre – värst
    Ormen är ond, skorpionen värre och krokodilen värst.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adjektiv som ändras helt vid komparation.

Komparation av längre adjektiv

Längre adjektiv kan kompareras genom att man använder orden
"mer" och "mest".

Positiv – komparativ – superlativ

  • Kritisk – mer kritisk – mest kritisk
  • Högljudd – mer högljudd – mest högljudd
  • Omtyckt – mer omtyckt – mest omtyckt
  • Spännande – mer spännande – mest spännande
  • Intressant – mer intressant – mest intressant
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med olika längre adjektiv och komparera dem med orden mera och mest.

Adjektiv som ej går att komparera

En del adjektiv kan inte ingå i en jämförelse och kan därför inte kompareras.

  • Gravid
  • Död
  • Barhuvad
  • Trekantig
  • Daglig

Substantivering av adjektiv

"Substantiverat adjektiv" är ett adjektiv som har gjorts om och fungerar som ett substantiv.

Du kan göra om adjektiv så att det fungerar som ett substantiv, när du kommunicerar med andra människor.

Orden "den", "det" eller "de" måste då ibland sättas framför adjektivet.

  • Den gamle gick och lade sig.
  • De unga satt längst fram i kyrkan.
  • Det finns kaffe till både unga och gamla.
  • Den lille skrattade i vagnen.
  • De äldre hämtade nya rullstolar.
  • Äldre och yngre kan samsas vid bordet.
  • Det sanna kommer alltid fram till slut.
  • Maten kom snabbt till oss unga.
  • De fina lägger du i hyllan.
  • Den söta vill jag dansa med.
  • Vi äldre fick gå före i kön.
  • De dåliga kan du slänga.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med substantiverade adjektiv.

Nu vet du vad adjektiv är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är räkneord?


Hur använder man dem?




"Räkneord" är ord som är namn på antalet av någonting
eller en plats i en ordning.

Det finns två olika sorters räkneord: grundtal och ordningstal.

Grundtal

"Grundtal" är ord som är namn på antalet av någonting.

Exempel på ord som kallas grundtal är en, fem, tjugo, tio och femton.

Meningar med olika grundtal:

  • Jag fick upp fem fiskar.
  • Nils hade tjugo kronor i fickan.
  • Pär köpte tio läsk i affären.
  • Olle gick tillsammans med tre kompisar till partyt.
  • Kajsa har två husdjur.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika grundtal.

Ordningstal

"Ordningstal" är ord som är namn på en plats i en ordning.

Exempel på ord som kallas ordningstal är första, åttonde, fjärde, andra och tredje.

Meningar med ordningstal:

  • Jag kom på första plats.
  • Det var den tredje bilen på gatan.
  • Han hade femte bästa tiden.
  • Stina rökte sin tionde cigarett den dagen.
  • Det var mitt sjunde misstag den veckan.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika ordningstal.

Nu vet du vad räkneord är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är person?


Vad betyder person i grammatiken?




"Person" i grammatiken är namn på de olika kommunikationssituationer som kan uppstå mellan människor, där man använder personliga pronomen.

Kommunikationerna i grammatikens olika personer riktar sig till någon eller några och handlar om någon, något eller några. Man använder alltid personliga pronomen och deras böjningsformer i dessa kommunikationer.

Översikt över de olika kommunikationssituationerna

Första person

Kommunikationen handlar om att personen själv gör eller är något:
Jag skall äta.

Kommunikationen handlar om att personen själv och hans grupp är eller gör något: Vi skall snart äta.

Andra person

Kommunikationen handlar om att personen, som kommunikationen riktas till, är eller gör något: Du skall snart äta.

Kommunikationen handlar om att personen och hans grupp, som kommunikationen riktas till, är eller gör något: Ni skall snart äta.

Tredje person

Kommunikationen handlar om att en annan person är eller gör något:
Han skall snart äta.

Kommunikationen handlar om att andra personer är eller gör något: De (fotbollslaget) skall snart äta.

Kommunikationen handlar om att saker, djur och växter är eller gör något: Den (Karo) skall snart äta.

Kommunikationen handlar om att grupper av saker, djur och växter är eller gör något: De (Missan och Murre) skall snart äta.

I alla kommunikationerna används personliga pronomen och deras böjningsformer.


Övningsuppgift

Skriv ner meningar med kommunikationer från varje person.

Mer information om person i grammatiken

/Första person singular

"Första person singular" är namn på en kommunikationssituation där någon kommunicerar om sig själv till någon eller några andra och använder ett personligt pronomen.

Kommunikationer i första person singular

  • Jag mår väldigt bra.
  • Finns det något godis åt mig?
  • Den (boken) är min.
  • Jag ville inte gifta mig.
  • Det är min segelbåt.
Övningsuppgift

Rita upp hur kommunikationen går i första person singular.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar i första person singular.

Första person plural

"Första person plural" är namn på en kommunikationssituation där någon kommunicerar om sin grupp till någon eller några andra och använder ett personligt pronomen.

Kommunikationer i första person plural

  • Vi skall åka till Öland på semester.
  • Vår bil är väldigt snabb.
  • Det var bra för oss att komma iväg snabbt.
  • Vår familj skall snart gå på bio.
  • Vår taxi kommer snart.
Övningsuppgift

Rita upp hur kommunikationen går i första person plural.

Övningsuppgift

Skriv ner fem meningar med pronomen i första person plural.

Andra person singular

"Andra person singular" är namn på en kommunikationssituation där någon kommunicerar till någon om henne eller honom och använder ett personligat pronomen.

Kommunikationer i andra person singular

  • Du mår väldigt bra.
  • Finns det något godis åt dig?
  • Boken är din.
  • Du ville inte gifta dig.
  • Det är din segelbåt.
Övningsuppgift

Rita upp hur kommunikationen går i andra person singular.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar i andra person singular.

Andra person plural

"Andra person plural" är namn på en kommunikationssituation där någon kommunicerar till människor om dem och använder ett personligt pronomen.

Kommunikationer i andra person plural

  • Ni skall åka till Öland på semester.
  • Er bil är väldigt snabb.
  • Kan ni hjälpa katten?
  • Ni skall snart gå på bio.
  • Er taxi kommer snart.
Övningsuppgift

Rita upp hur kommunikationen går i andra person plural.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med pronomen i andra person plural.

Tredje person singular

"Tredje person singular" är namn på en kommunikationssituation där någon kommunicerar till någon eller några om någon annan och använder ett personligt pronomen.

Han mår väldigt bra.

"Tredje person singular" är även ett namn på en kommunikations-situation där en människa kommunicerar till någon eller några om ett djur, en växt eller sak och använder ett personligt pronomen.

Den (bilen) är verkligen tjusig.

Kommunikationer i tredje person singular

  • Han ville inte gifta sig.
  • Den (katten) är på verandan.
  • Hon kommer snart till festen.
  • Den (växten) behöver vattnas.
  • Det (bordet) behöver snart målas.
  • Den (hunden) skall strax klippas.
Övningsuppgift

Rita upp hur kommunikationen går i tredje person singular.

Övningsuppgift

Skriv ner olika meningar i tredje person singular.

Tredje person plural

"Tredje person plural" är namn på en kommunikationssituation där någon kommunicerar till någon eller några om några andra människor och använder ett personligt pronomen.

De skall åka till Öland på semester.

"Tredje person plural" är även namn på en kommunikationssituation där någon kommunicerar till någon eller några om några djur, växter eller saker.

De (hundarna) behöver nog rastas.

Kommunikationer i tredje person plural

  • Deras bil är väldigt snabb.
  • Kan de hjälpa oss?
  • De (möblerna) behöver bytas ut.
  • De skall snart gå på bio.
  • De (blommorna) trivs i huset.
  • Deras taxi kommer snart.
  • De (katterna) får lov att gå ute.
Övningsuppgift

Rita upp hur kommunikationen går i tredje person plural.

Övningsuppgift

Skriv ner fem olika meningar med pronomen i tredje person plural.

Nu vet du vad person i grammatiken är!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är pronomen?


Hur använder man pronomen?




"Pronomen" är ord man använder istället för namn på en person, sak, djur eller växt för att variera språket.

Ordet pronomen betyder ursprungligen "istället för namn".

Alla ord som man använder istället för ett substantiv kallas pronomen.

Pronomen används för att språket inte skall bli fullt av upprepningar.

Det finns olika slags pronomen:


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är personliga pronomen?


Hur använder man personliga pronomen?




"Personligt pronomen" är ord man använder istället för namnet på personer, djur, växter och saker för att undvika upprepning.

Det heter personligt pronomen därför att det har med människor att göra eller vad människor kommunicerar om.

Exempel på olika personliga pronomen är: jag, vi, honom, henne, den, det, oss, hon, dem.

Subjektsformen av personligt pronomen

"Subjektsformen av personligt pronomen" är en speciell form av det personliga pronomenet, som beskriver någon eller något som utför något i en kommunikation.

Exempel på subjektsformen av personliga pronomen:

  • jag
    Jag vill åka till tivoli.
  • vi
    Vi skall måla båten.
  • du
    Du kan få låna cykeln.
  • ni
    Ni kan komma på festen.
  • han
    Han har köpt en hund.
  • hon
    Hon ville gifta sig snart.
  • den
    Den är verkligen fin.
  • det
    Det behöver målas.
  • de (dom)
    De (dom)ville rasta snart.

"Dom" används mest i talspråk.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med varje personligt pronomen.

Står istället för en tidigare kommunikation

Man kan även använda ordet "det" istället för en tidigare kommunikation.

  • Jag kallade honom en gris och menade det.
  • Ivar ville åka till Köpenhamn, bosätta sig där och studera till läkare. Hans föräldrar godkände faktiskt det.
  • Stina ville skilja sig. Pär vill inte veta av det.
  • Jag har stora problem med ekonomin. "Tänk inte för mycket på det", rådde Sture.
  • Han vill inte besöka sin syster i Belgien. Familjen har verkligen svårt att förstå det.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd ordet "det" på detta sätt.

Annan användning av ordet "det"

Du kan även använda ordet "det" på nedanstående sätt för att inleda en kommunikation.

  • Det haglar ute nu.
  • Det regnar på våren.
  • Det skall bli kul att bada.
  • Det sitter en fågel i trädet.
  • Öppna, det ringer på dörren!
  • Det kommer en man på besök snart.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd ordet "det" på detta sätt.

Objektsformen av personligt pronomen

"Objektsformen av personligt pronomen" är en speciell form av det personliga pronomenet, som beskriver någon eller något som blir påverkad eller utsatt för en handling.

Jag tar boken och ger den till honom.

"Objektsformen av personligt pronomen" är även en speciell form av det personliga pronomenet, som beskriver någon eller något utför handlingen i en passiv sats - se förklaring nedan.

Sommarstugan renoverades av dem.

"Passiv sats" är en kommunikation där det som blir utsatt för handlingen står först.

Bordet har målats av oss.
Båten drogs upp på land av dem.
Morötterna gillades av er.

Personliga pronomen och deras objektsformer:

  • jag – mig
    Jag läser en bok.
    Nils gav boken till mig. Tavlan målades av mig.
  • vi - oss
    Vi åker tåget.
    Faster Greta gav biljetten till oss. Stugan hyrdes av oss.
  • du – dig
    Du tänder en lampa.
    Vi gav telefonen till dig. Cykeln har lagats av dig.
  • ni - er
    Ni har problem med maten.
    Han gav maskinen till er. Datorn rensades av er.
  • han – honom
    Han gick till Annie.
    Hon gav hunden till honom. Vindruvorna sköljdes av honom.
  • hon - henne
    Hon fyllde 10 år.
    Han gav då henne en hundralapp. Födelsedagsfesten arrangerades av henne.
  • den - den
    Den (hunden) var mycket fin.
    Olle gav den ett nytt, fint koppel. Sandslottet kommer att förstöras av den.
  • det - det
    Det (kopplet) var rött.
    Han satte en namnskylt på det. Havsutsikten skymdes av det (huset).
  • de - dem (dom)
    De (bowlinglaget) gick tillsammans till festen.
    Olle gav dem (dom) mycket beröm. Lägerelden släcktes av dem (dom).

"Dom" används mest i talspråk.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med varje objektsform av personliga pronomen.

Annan användning av objektsformen

Det finns situationer där du vill kommunicera att den som utförde handlingen också blev utsatt för den.

Detta gäller kommunikationer i första och andra person.

Du använder då objektsformen av det personliga pronomenet.

Personligt pronomen / objektsformen

  • jag – mig
    Jag putsar mig noga innan festen.
    Jag rakade mig igår.
  • vi – oss
    Vi lär oss aldrig.
    Vi smorde in oss med myggmedel.
  • du – dig
    Du måste skärpa dig.
    Du sminkar dig varje morgon.
  • ni – er
    Kan ni klara er nu?
    Ni roar er efter varje match.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med objektsformerna av personliga pronomen som används enligt ovan.

Genitivformen av personligt pronomen

"Genitivformen av personligt pronomen" är en speciell form av det personliga pronomenet, som beskriver att någon äger något eller att det finns någon eller något som tillhör.

Exempel:

  • Beskriver att det finns någon som äger något: Hans bord är stort.
  • Beskriver att det finns någon som tillhör: Hennes man är på resa i Spanien.
  • Beskriver att det finns något som tillhör: Dess (bordets) duk är blommig.

I första och andra person finns ingen genitivform av personligt pronomen. Här användes istället possessiva pronomen:

  • Min båt är vit.
  • Vår stuga ligger där.
  • Din tröja är snygg.
  • Er gräsmatta behöver klippas.

Personliga pronomen och deras genitivformer:

Personligt pronomen – genitivformen

  • han – hans
    Han är på väg från Stockholm.
    Hans fru stannar hemma.
  • hon - hennes
    Hon ville inte besöka Greta.
    Hennes faster kommer till jul.
  • den – dess
    Den drar mycket i kopplet.
    Dess svans är grå.
  • det - dess
    Det (huset) behöver målas om.
    Dess gavlar är röda.
  • de – deras
    De (Landskrona BOIS) spelar match imorgon.
    Deras tröjor är randiga.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med varje genitivform av personliga pronomen.

Nu vet du vad personliga pronomen är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är reflexiva pronomen?


Hur använder man reflexiva pronomen?




"Reflexiva pronomen" är ord man använder istället för ett substantiv för att visa, att den som utförde handlingen också blev utsatt för den.

Exempel: Han kammar sig.

Detta pronomen används bara i kommunikationer i tredje person.

I svenska språket finns bara ett reflexivt pronomen: "sig".

Ordet reflexiv betyder "tillbakasyftande".

Reflexiva pronomen

  • sig
    Karl hämtade sig snabbt.
  • sig
    Berit tvålade in sig i duschen.
  • sig
    Hunden kliade sig på magen.
  • sig
    Rådjuret rev sig på staketet.
  • sig
    Spelarna i fotbollslaget tvättade sig noga.

Förhållandet mellan personligt och reflexivt pronomen

Personligt pronomen – reflexivt pronomen

  • han – sig
    Han klarar sig alltid.
  • hon – sig
    Hon kammar sig länge.
  • den – sig
    Den (katten) slickar sig i timmar.
  • det – sig
    Det löser sig alltid.
  • de – sig
    De visar sig aldrig.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med det reflexiva pronomenet.

Andra kommunikationssituationer

Det finns fler situationer där du vill kommunicera att den som utförde handlingen också blev utsatt för den.

Detta gäller kommunikationer i första och andra person.

Du använder då objektsformen av det personliga pronomenet.

Personligt pronomen / objektsformen

  • jag – mig
    Jag putsar mig noga innan festen.
    Jag rakade mig igår.
  • vi – oss
    Vi lär oss aldrig.
    Vi smorde in oss med myggmedel.
  • du – dig
    Du måste skärpa dig.
    Du sminkar dig varje morgon.
  • ni – er
    Kan ni klara er nu?
    Ni roar er efter varje match.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med objektsformerna av personliga pronomen som här har en reflexiv betydelse.

Nu vet du vad reflexiva pronomen är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är ett reciprokt pronomen?


Hur använder man ett reciprokt pronomen?




"Reciprokt pronomen" är ordet "varandra", som man använder för att beskriva att en handling är ömsesidig.

Ordet reciprok betyder "ömsesidig".

I svenska språket finns bara ett reciprokt pronomen: varandra.

De hjälpte varandra att flytta.

Familjen bar varandras väskor till flygplatsen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med det reciproka pronomenet.

Nu vet du vad ett reciprokt pronomen är och hur det används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är possessiva pronomen?


Hur använder man possessiva pronomen?




"Possessiva pronomen" är ord man använder istället för ett substantiv för att beskriva ett ägande eller tillhörighet.

  • min, mitt, mina
    Min häst är fin.
    Mitt hus ligger vid havet.
    Mina dockor är fina.
  • vår, vårt, våra
    Vår båt läcker mycket.
    Vårt sommarhus behöver repareras.
    Kan du hämta våra soffor?
  • din, ditt, dina
    Din jacka är gul.
    Ditt golv behöver torkas.
    Jag kan hämta dina böcker.
  • er, ert, era
    Er fotbollsplan är ojämn.
    Ert hus behöver målas.
    Jag kan klippa era gräsmattor.
  • sin, sitt, sina
    Kalle tog sin katt.
    Han är stolt över sitt arbete.
    Lisa hämtade sina katter.
  • sin, sitt, sina
    Hunden åt sin mat.
    Katten slickar sitt sår.
    Fåglarna har ätit sina frön.
  • sin, sitt, sina
    De tvättade sin bil.
    Medlemmarna kastade sitt skräp.
    De borstade sina tänder snabbt.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med olika possessiva pronomen.

Förhållandet mellan personliga och possessiva pronomen

Personligt pronomen – possessivt pronomen

  • jag – min, mitt. mina
    Jag har en bil.
    Min bil står där.
    Mitt skrivbord är svart.
    Jag skall hämta mina systrar.
  • vi – vår, vårt, våra
    Vi har köpt en dator.
    Vår dator gick sönder.
    Vårt klubbhus måste rivas.
    Våra barn-barn kommer snart.
  • du – din, ditt, dina
    Du bör sköta växterna.
    Din blomma behöver vattnas.
    Ditt förhållande är fantastiskt.
    Dina blommor behöver vattnas.
  • ni – er, ert, era
    Ni kan åka ut på fjällen.
    Er skoter behöver repareras snart.
    Jag vill ha ert svar nu.
    Era skridskor behöver slipas.
  • han – sin, sitt, sina
    Han mötte en hund.
    Han tycker verkligen om sin fästmö.
    Han sköter sitt jobb bra.
    Han vill hjälpa sina föräldrar.
  • hon – sin, sitt, sina
    Hon har många katter.
    Hon gillar särskilt sin svarta katt.
    Hon sopar sitt golv.
    Hon putsar sina skor.
  • den – sin, sitt, sina
    Den (hunden) ligger och vilar i korgen.
    Den vill ha sin promenad.
    Den vaktar sitt ben.
    Den slickar sina tassar.
  • det – sin, sitt, sina
    Det (huset) ligger vid stranden.
    Det har sin stil.
    Det har sitt kök på nedanvåningen.
    Det är fint med sina balkonger.
  • de – sin, sitt, sina
    De kommer snart hem från semestern.
    De behöver hantera sin trädgård.
    De måste måla sitt hus och rensa sina rabatter. Sina trädgårdsmöbler glömmer de inte.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med varje possessivt pronomen.

Självständiga possessiva pronomen

Ibland kan du använda det possessiva pronomenet ensamt.

  • min, mitt, mina
    Bra att du har din bok med; jag har glömt min.
  • vår, vårt, våra
    Du får inte röra vår.
  • din, ditt, dina
    Kan du hämta din?
  • er, ert, era
    Jag har ställt min bil här; var har ni ställt er?
  • sin, sitt, sina
    Hon skötte inte sin.
  • sin, sitt, sina
    Karo hade ätit upp sitt snabbt.
  • sin, sitt, sina
    Vårt lag har fått glass. De andra lagen får själv hämta sin.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med possessiva pronomen som står ensamma.

Beskrivning av ägande i tredje person

Det gäller att beskriva ägandet eller tillhörigheten korrekt i tredje person, när du använder personliga och possessiva pronomen.

Vem äger det som det kommuniceras om?

Du använder possessiva pronomen när ägandet gäller den eller dem som utför något i kommunikationen.

Nils hämtade sin bil.

Om han skulle hämta någon annans bil, använder du personliga pronomen i genitivform.

Nils hämtade hans bil.

Genitivform av personliga pronomen – possessiva pronomen

  • hans – sin
    Han tog sin bok.
    Här tillhör boken honom.
    Han tog hans bok.
    Här tillhör boken en annan manlig person.
  • hennes – sin
    Hon tog sin bok.
    Här tillhör boken henne.
    Hon tog hennes bok.
    Här tillhör boken en annan kvinnlig person.
  • dess – sin
    Hunden slickade sin tass.
    Här tillhör tassen hunden.
    Hunden slickade dess tass.
    Här tillhör tassen ett annat djur.
  • dess – sin
    Lejonet putsade sin päls.
    Här tillhör pälsen lejonet.
    Lejonet putsade dess päls.
    Här tillhör pälsen ett annat djur.
  • deras – sina
    Barnen tog sina böcker.
    Här tillhör böckerna barnen.
    Barnen tog deras böcker.
    Här tillhör böckerna andra personer.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika possessiva och personliga pronomen.

Nu vet du vad possessiva pronomen är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är demonstrativa pronomen?


Hur använder man demonstrativa pronomen?




"Demonstrativa pronomen" är ord man använder istället för eller tillsammans med namnet på personer, djur, växter och saker, när man vill peka ut eller visa upp en speciell person eller sak.

Orden är starkt betonade i motsats till personliga pronomen eller bestämd fristående artikel.

Demonstrativa pronomen använder du när du verkligen vill peka ut någonting. De kan stå självständigt i vissa meningar.

Ibland kan du även ta hjälp av en kropprörelse för att visa vilken eller vilka du menar.

Demonstrativa pronomen

  • den, det, de
    Jag tycker om den videon.
    Den mannen gillar jag inte!
    Det huset har jag bott i!
    De barnen tog min cykel!
    Olle gillar verkligen den tjejen.
  • den här, det här, de här
    Jag skall måla den här stolen.
    Det här huset skall målas om till sommaren.
    Kan du flytta de här strandstolarna.
    Den här strandskatan är välmående.
    De här badbollarna kan du lägga ut på lagret.
  • den där, det där, de där
    Jag har ridit den där hästen.
    De där melonerna är verkligt saftiga.
    Ni kan riva det där skjulet.
    Den där datorn tycker jag du skall köpa.
    Det där trädet kan vi klättra upp i.
  • denna, denne, detta, dessa
    Denna bok är mycket bra.
    Jag vill prata mer om detta.
    Denne man är min pappa.
    Kan du rekommendera denna film?
    Dessa böcker skall jag läsa.
  • densamma, densamme
    Hon är densamma, som innan hon åkte till Frankrike.
    Skönt att du alltid är densamme.
  • sådan, sådant, sådana
    Det är en sådan tröja jag vill köpa.
    Ett sådant hus skall vi hyra.
    Jag vill ha en sådan.
    En sådan häst vill jag köpa.
    Sådana bord kan ni ställa undan.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med varje demonstrativt pronomen.

Självständiga demonstrativa pronomen

Du kan även använda dessa pronomen självständigt.

  • den, det, de
    Jag tycker om den.
  • den här, det här, de här
    Jag skall måla den här.
  • den där, det där, de där
    Jag har ridit den där.
  • denna, denne, detta, dessa
    Jag vill prata mer om detta.
  • densamma, densamme
    Skönt att du alltid är densamme.
  • sådan, sådant, sådana
    Jag vill ha en sådan.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med demonstrativa pronomen som står självständigt.

Nu vet du vad demonstrativa pronomen är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är determinativa pronomen?


Hur använder man determinativa pronomen?




"Determinativa pronomen" är ord man använder istället för eller tillsammans med namnet på personer, djur, växter och saker etc., när man vill visa att mer kommunikation följer.

Orden är starkt betonade i motsats till personliga pronomen eller bestämd fristående artikel.

De kan stå självständigt i vissa meningar.

den, det, de

  • Han köpte den bil som var dyrast.
    Han köpte den som var dyrast.
  • De ville ha det hus som låg vid havet.
    De ville ha det som låg vid havet.
  • Nils ger alltid mat åt de fåglar som kommer till honom.
    Nils ger alltid mat åt dem som kommer till honom.
  • Berit släppte in de människor som kom.
    Berit släppte in dem som kom.

sådan, sådant, sådana

  • Jag vill ha en sådan bil som han har.
    Jag vill ha en sådan som han har.
  • Olle föredrar sådant arbete som var välbetalt.
    Olle föredrar sådant som var välbetalt.
  • Greta tycker om sådana människor som är givmilda.
    Greta tycker om sådana som är givmilda.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med determinativa pronomen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med determinativa pronomen som står självständigt.

Nu vet du vad determinativa pronomen är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är interrogativa pronomen?


Hur använder man interrogativa pronomen?




"Interrogativa" eller "frågande pronomen" är ord man använder när man frågar eller kommunicerar att det finns en fråga.

Ordet "interrogare" kommer från latinet och betyder "att fråga".

Direkt fråga

"Direkt fråga" är en kommunikation som kräver ett svar. En direkt fråga följs alltid av ett frågetecken.

Vem vill ha kaffe?

Följande interrogativa eller frågande pronomen används vid direkta frågor:

  • vem
    Vem har tagit papperet? Vem vill åka till affären?
  • vem som
    Visste du vem som tog plommonen?
    Vet hon vem som åkte till Malmö? Vet du vem som tog plommonen?
  • vad
    Vad gjorde du igår?
    Vad vill du äta till middag?
  • vad som
    Vet du vad som står på tavlan?
    Visste du vad som kom på provet?
  • vad för en
    Vad för en matta köpte du igår?
    Visste du vad för en människa han var?
  • vilken, vilket, vilka
    Vilken godispåse vill du ha?
    Vilken bil tar vi till stan?
    Vilket lag håller du på?
    Vilket hus skall ni köpa?
    Vilka kom till festen?
    Vilka tycker du bäst om?
  • hurudan
    Hurudan är han egentligen?
    Vet du hurudan Lisa är?

Indirekt fråga

"Indirekt fråga" är en kommunikation som visar att någon någonstans har en fråga.

En indirekt fråga följs alltid av punkt, inte frågetecken.

Lägg märke till! Själva frågan i en indirekt fråga kan alltid göras om till en direkt fråga.

Exempel på indirekt fråga:

Jag undrar vem som vill ha kaffe. Den direkta frågan blir: Vem vill ha kaffe?

Lägg även märke till! Ibland är det inte personen det handlar om som har en fråga. En indirekt fråga visar att någon någonstans har en fråga. Den som hör eller läser kommunikationen får t.ex inte reda på det.

Indirekt fråga: Oskar vet vad som hände på festen. Den direkta frågan blir: Vad hände på festen?

Indirekt fråga: Karin är säker på vem som tog äpplet, men det är inte resten av familjen. Den direkta frågan blir: Vem tog äpplet?

Indirekt fråga: De vet vad Berit skall göra, men det vet inte hennes man. Den direkta frågan blir: Vad skall Berit göra?

Följande interrogativa eller frågande pronomen används vid indirekta frågor:

  • vem
    Stig undrar vem Berit träffade på festen.
    Oskar vet vem Nils träffade igår.
  • vem som
    Han funderar på vem som körde bilen.
    Berit grubblade över vem som var äldst.
    Stig undrar vem som kommer på festen.
    Jag vet inte vem som har ätit upp kakan.
    Berit inser vem som tog tuppen.
  • vad
    De visste vad Olle kommer att göra.
    Han frågade vad jag gjorde igår.
    Jag gör vad ni vill.
    Pär förstår vad Oskar menar.
    Olle vet inte vad Nils vill göra imorgon.
  • vad som
    Jag vill veta vad som står på tavlan.
    Vi förstod vad som besvärade henne.
  • vad för en
    De inser vad för en båt de skall köpa.
    Gubbarna undrade vad för en bil jag hade köpt.
  • vilken, vilket, vilka
    De ville veta vilken sorts hund jag tyckte om.
    Klassen förstår vilken plats du vill ha.
    Ni visste vilket hus han bodde i.
    Jag hoppas du inser vilket golv du skall börja renovera.
    Stina undrar vilka båtar han äger.
    Berit insåg vilka frågor Patrik skulle ställa.
  • vilken som
    De ville veta vilken som hade kissat i vardagsrummet. Var det hunden Karo eller Pluto?
    Fotbollslaget förstod inte vilken som hade åkt in i Gert-Anders trädgård.
  • vilket som
    Fastighetsägaren visste inte vilket som skulle renoveras först.
    De diskuterade vilket som skulle fällas.
  • vilka som
    Sture tvekar över vilka som är hans vänner.
    Hon ville veta vilka som hade varit på festen.
  • hurudan
    Joel funderar över hurudan hon egentligen är.
    De ville förstå hurudan semestern hade varit.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med varje frågande pronomen.

Nu vet du vad interrogativa eller frågande pronomen
är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är relativa pronomen?


Hur använder man relativa pronomen?




"Relativa pronomen" är ord som används istället för något som har kommunicerats förut.

De renoverade en motorcykel, som var från USA.

Greta köpte allt vad hon såg.

Han vann tävlingen, vilket vi uppskattade.

Vad som fängslade oss var uppvisningen.

Filmvisningen på Hven var det som gjorde sommaren.

Istället för ett substantiv eller pronomen

Exempel på relativa pronomen som står istället för ett substantiv eller pronomen.

  • som
    Där springer pojken, som kramade Karin.
    Här går Nils, som är svetsare, för att träffa Berit.
  • vars
    Annie har en hund, vars namn är Svante.
    Hunden, vars färg är svart, springer fort.

    Olle stannade vid floden, vars vatten han skulle dricka.
    Han gick till sjön, vars djup är okänt, och fiskade.

    Stina bor i huset, vars fönster är söndriga.
    Han gick till båten, vars åror var trasiga, och lagade dem.

  • vilken
    Han gick till bäcken, vilken han skulle fiska i.
    Floden, vilken var fiskrik, flöt genom dalen.
  • vilket
    De skulle måla huset, vilket var ganska högt.
    Hämta bordet, vilket jag har fått av min mamma, och ge det till Berit.
  • vilka
    Hon hade två hundar, vilka ställde till mycket problem.
    Gässen, vilka var välmående, kom springande på landsvägen.
  • vilkas, vars
    Ulla har två katter, vilkas tassar behöver klippas.
    Hundarna, vars pälsar var toviga, jagade varandra.
  • vad
    Jag gör allt vad ni vill.
    Pär förstår allt vad Oskar menar.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med varje relativt pronomen.

Istället för en hel kommunikation

Relativt pronomen som står istället för en hel kommunikation.

  • vilket
    Berit gjorde klart sin lägenhet, vilket hennes mor gillade.
    Jag bad henne att komma snart, vilket hon lovade.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar där ordet "vilket" används istället för en hel kommunikation.

Relativa pronomenet "vad som"

"Vad som" står här istället för något som redan är nämnt.

  • Datorer är vad som intresserar mig mest.
  • Vad som oroade mig var vädret.
  • Att vara med barnbarnen var vad som gladde henne mest.
  • Vad som störde mig igår var tjuven.
  • Solbad är vad som gör kroppen brun.
  • Motion är vad som bygger upp min kropp.
  • Vad som kommer att bli besvärligt i framtiden är skatterna.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd "vad som".

Relativa pronomenet "det som"

"Det som" står här istället för något som redan är nämnt.

  • Det som bekymrade henne var hans dåliga humör.
  • Det som gladde mig var Lotto-vinsten.
  • Bilåkning var det som gjorde henne glad.
  • Det som lyfte laget var Fredriks mål.
  • Studier kommer att vara det som ändrar hennes liv.
  • Motion är det som bygger upp min kropp.
  • Det som kännetecknar Lill-Babs är den sprudlande glädjen!
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd "det som".

Utelämna relativa pronomen

Ibland kan du utelämna vissa relativa pronomen.

  • som
    Lampan, som vi köpte igår, var trasig.
    Lampan vi köpte igår var trasig.
  • vilken
    Mannen, vilken jag talade med, var artig.
    Mannen jag talade med var artig.
  • vilket
    Huset, vilket han bodde i, skulle renoveras.
    Huset han bodde i skulle renoveras.
  • vilka
    Hundarna, vilka vi har matat, sprang lösa.
    Hundarna vi har matat sprang lösa.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och utelämna relativa pronomen.

Nu vet du vad relativa pronomen är och hur de används!


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:





Vad är indefinita pronomen?


Hur använder man dem?




Indefinita eller obestämda pronomen är ord man använder istället för obestämda personer eller saker.

  • all, allt, alla
    All kraft gick åt till bygget.
    Låt mig veta allt du vet.
    Alla visste vem som hade tagit spaden.
  • annan, annat, andra
    Du får hitta en annan.
    Kan du inte göra något annat?
    Jag bryr mig ej om andra människor.
  • flera
    Olle hämtade flera äpplen.
  • få, färre
    Det finns , som kan klara uppgiften.
    Färre ville följa med denna gång.
  • ingen, inget, inga
    Ingen har varit i ditt rum.
    Det var inget.
    Nej, inga personer får äta på bussen.
  • ingenting
    Ingenting kan hindra oss!
  • man, en, ens
    Man kunde se ända till Ven.
    Man kan tvätta bilen här.
    Där kan man köpa korv.
    Man får ta det försiktigt i backarna.
    Man blir glad, när någon berömmer en.
    Man uppskattar, att polisen hjälper en.
    Man blir ledsen, när någon pratar illa om ens vänner.
    Ens bil kan tvättas här och ens korv kan köpas där.
  • många
    Många personer har klarat testet.
  • någon, något, några
    Det är någon som har tagit min tidning.
    Något kan göras åt det.
    Jag har kommit för att hämta några tidningar.
  • någonting
    Vet du någonting?
    Han hämtade någonting i bilen.
  • somliga
    Somliga skor är väldigt bekväma.
  • varannan, vartannat
    Varannan elev går till höger.
    Vartannat träd skall huggas ner.
  • varenda, vartenda
    Varenda bil måste besiktigas.
    Vartenda barn ville åka med på utflykten.
  • varje
    Ta varje tillfälle att sola!
  • var och en
    Var och en får tänka på sitt bagage.
  • vars och ens
    Vars och ens handbagage skall vägas.
  • vart och ett
    Vart och ett hus på gatan skall renoveras.
  • var, vart
    Var dag har sin tjusning.
    Vart bord skall slipas och målas.
  • vem som helst
    Vem som helst kan börja träna här.
  • vad som helst
    Ni kan göra vad som helst, när ni väntar.
  • vilken som helst
    Läs vilken som helst av böckerna.
  • vilket som helst
    Välj vilket täcke som helst.
  • vilka som helst
    Du får lov att bjuda vilka som helst till festen.
  • Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med varje obestämt pronomen.

    Nu vet du vad indefinita eller obestämda pronomen är och hur de används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Orden "den", "det" "de"


    Hur använder man "den", "det" och "de"?




    Bestämd fristående artikel

    • Den svarta katten ligger på golvet.
    • Det stora huset är till salu.
    • De fina möblerna skall poleras.

    Personligt pronomen

    • Hunden skällde. Den var arg.
    • Vi dukade bordet. Det blev fint.
    • Pojkarna spelade fotboll. De vann matchen.
    • Ivar ville åka till Köpenhamn, bosätta sig där och studera till läkare. Hans föräldrar godkände faktiskt det.
    • Det regnar på våren.
    • Det skall bli kul att bada.
    • Det sitter en fågel i trädet.

    Demonstrativt pronomen

    • Den byrån skall ni flytta!
    • Här finns många födelsedagskort. Jag väljer det.
    • De eleverna skall gå till rektorn.

    Determinativt pronomen

    • Ivar vill köpa den cykel som Gustav har.
    • Det trädet, som står vid infarten, skall räddas.
    • Han föredrar de plommon som är kvar i trädet.
    Övningsuppgift

    Skriv ner olika meningar med "den", "det" och "de".

    Nu vet du hur "den", "det" och "de" används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Vad är verb?


    Hur använder man verb?




    "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd.

    Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

    Verb som är namn på en handling

    Springa, hoppa, studsa, tänka, se, spika, skriva, läsa, studera och ringa är ord vi använder, när vi vill kommunicera om en handling.

    Ulla har ringt sin mamma.
    Hon skrev en bok.
    Kan du läsa klart tidningen?
    De sprang fort.

    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med verb som beskriver en handling.

    Verb som visar att någon eller något är i ett visst tillstånd

    Vara, bliva, heta och kallas är verb som visar att någon eller något är i ett visst tillstånd.

    Hon är söt.
    Greta blev glad över presenten.
    Han heter Nils.
    Katten kallades Misse.

    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med verb och som visar att någon eller något är i ett visst tillstånd.

    Det finns följande artiklar om verb

    Nu vet du vad ett verb är!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Olika sorters verb


    Hur använder man dem?




    Det finns tre sorters verb, som du kan använda för att kommunicera om en handling eller visa ett tillstånd: Huvudverb, bindeverb och hjälpverb.

    Huvudverb

    "Huvudverb" är namn på det verb som beskriver själva handlingen i en kommunikation.

    Exempel:

    • Jag åker snart hem.
    • Han hämtade hunden.
    • Vi åkte skridskor igår.
    • Hon klappade katten.
    • Lisa springer fort.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika huvudverb.

    Bindeverb

    "Bindeverb" är namn på de verb som visar att någon eller något befinner sig i ett tillstånd.

    Exempel:

    • Hon är söt.
    • Sture blev glad på festen.
    • Berit verkar trött.
    • Nils kallas "Tomten".
    • De heter Persson i efternamn.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika bindeverb.

    Hjälpverb

    "Hjälpverb" är ord du använder tillsammans med ett huvudverb för att beskriva handlingen eller tillståndet i tiden, eller att det skedde på ett visst sätt.

    Ett hjälpverb kan inte användas ensamt utan måste stå tillsammans med ett huvudverb. Annars förstår ingen vad du säger.

    • Jag har simmat.
    • Jag hade simmat.
    • Jag ska / skall simma.
    • Jag skulle simma.
    • Jag kommer att simma.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd dessa hjälpverb.

    Olika sorters huvudverb

    Det finns några olika sorters huvudverb: Reflexiva verb, opersonliga verb, transitiva och intransitiva verb.

    En beskrivning av transitiva och intransitiva verb följer i nästa artikel.

    /Reflexiva verb

    Det finns ett speciell sorts huvudverb som kan bli reflexiva verb tillsammans med ett pronomen.

    "Reflexiva verb" fungerar tillsammans med ett pronomen och beskriver en handling, som påverkar någon eller något som har utfört den.

    Man använder det reflexiva pronomenet "sig" i tredje person. I övriga personer används objektsformerna av personliga pronomen. Se dessa artiklar i arbetet.

    Reflexiva verb ändrar inte sin betydelse

    Ett verb som är reflexivt tillsammans med ett pronomen - "tvätta sig" - kan även användas icke-reflexivt - "tvätta" bilen. I båda fallen är betydelsen av verbet densamma dvs. "tvätta".

    "Rakar" som reflexivt verb: Jag rakar mig på toaletten. "Rakar" som icke-reflexivt verb: Han rakar fåret.

    Det finns andra verb, som fungerar tillsammans med ett pronomen och bildar fasta uttryck. Dessa verb blir inte reflexiva tillsammans med pronomenet.

    Exempel på sådana fasta uttryck: känna sig, hämta sig, skärpa sig, gifta sig, stå sig, ställa sig och ta sig. Andra pronomen används i andra personer: Jag har inte hämtat mig än.

    De ändrar sin betydelse när de inte ingår i det fasta uttrycket. Det fasta uttrycket har en speciell betydelse.

    "Hämta" i ett fast uttryck med "sig": Han hämtade sig snabbt efter tävlingen. "Hämta" inte i ett fast uttryck: Ulla gick och hämtade katten i trädgården.

    Verb som är reflexiva tillsammans med ett pronomen

    • Kan du sätta dig?
    • Det gäller att tvätta sig.
    • Glöm inte att raka dig.
    • Han ville inte anstränga sig.
    • Landet ville inte försvara sig.
    • Hon skyddar sig mot tjuvar.
    • Barnen brukade slå sig på dagis.

    Ovanstående verb kan även ha en annan betydelse och är då inte reflexiva: Jag satte flaskan på trappan.

    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika reflexiva verb.

    /Opersonliga verb

    Det finns en annan sorts huvudverb som kallas opersonliga verb.

    "Opersonliga verb" beskriver en handling, som inte utförs av någon eller något.

    • Det regnar i Dalarna.
    • Jag ser att det snöar i Kiruna.
    • Det ringer på dörren.
    • Det haglar i hagen.
    • Det åskade mycket i somras.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika opersonliga verb.

    Olika sorters hjälpverb

    Det finns några olika sorters hjälpverb.

    /Hjälpverb som beskriver handlingen eller tillståndet i tiden

    • Vi skall åka på semester.
    • Jag har målat huset.
    • Hon skulle precis äta, när jag kom.
    • Stina kommer att bli glad.
    • Hon hade redan gått, när Axel ringde.
    • Jag skall snart åka.
    • De har varit glada på semestern.
    • Vi har åkt skridskor.
    • Han har hämtat hunden.
    • Stina kommer att tvätta bilen snart.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd dessa hjälpverb.

    /Modala hjälpverb

    "Modala hjälpverb" är de hjälpverb som beskriver det sätt på vilket handlingen eller tillståndet sker.

    Ordet "modal" betyder ursprungligen "sätt".

    Skall, kunna, vilja, böra, få och måste är exempel på modala hjälpverb.

    Meningar med modala hjälpverb:

    • Jag skall hämta grisen.
    • Jag kan hämta grisen.
    • Jag vill hämta grisen.
    • Jag bör hämta grisen.
    • Jag får hämta grisen.
    • Jag måste hämta grisen.

    Fler meningar med modala hjälpverb:

    • Du måste hjälpa mig att måla.
    • Han var tvungen att basta då.
    • Du borde vara flitigare i skolan.
    • Kan du hämta tavlan?
    • Nils kunde skriva bra.
    • Sture ville dra upp båtarna i nästa vecka.
    • Jag kunde vara lyckligare.
    • Olle måste arbeta nu.
    • Anton borde ha sökt mer jobb i förra veckan.
    • Jag vill inte se huset igen.
    • Vi fick inte rasta hästarna.
    • Du bör köpa dig nya stövlar idag.
    • Vi måste hämta katten nu.
    • Du får komma nu.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika modala hjälpverb.

    /Huvudverb som ibland fungerar som hjälpverb

    Det finns vissa huvudverb som ibland fungerar som hjälpverb.

    "Börja", "sluta", "bruka" och "fortsätta" är exempel på huvudverb som kan fungera som hjälpverb.

    Meningar med huvudverb som står som hjälpverb:

    • Nils brukar alltid läsa på kvällarna.
    • Börja motionera så mår du bättre!
    • Berit fortsatte inte röka på grund av varningarna.
    • Sluta bråka innan det är försent!
    • Hon började frivilligt simma på fritiden.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika modala hjälpverb.

    /Passivbildande hjälpverb

    "Passivbildande hjälpverb" är verben "vara" och "bliva" när de hjälper till att bilda en passiv sats och en passiv form av verbet.

    Ibland kan du använda verben "vara" och "bliva" som hjälpverb, när du kommunicerar enligt nedanstående.

    "Vara" och "bliva" kallas då passivbildande hjälpverb, för att de hjälper till att bilda en passiv sats och en passiv form av verbet.

    I en passiv sats, där det som blir utsatt för handlingen står först, med hjälpverben "vara" och "bliva" används perfekt particip-formen av huvudverbet.

    • Jag hämtade grisen.
      Grisen blev hämtad av mig.
    • Jag beundrar flickan.
      Flickan är beundrad av mig.
    • Japaner tillverkade bilen.
      Bilen var tillverkad av japaner.
    • Inga uppmuntrade honom.
      Han blev uppmuntrad av Inga.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd dessa hjälpverb.

    Nu vet du vilka olika sorters verb det finns och hur de används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Transitiva och intransitiva verb


    Hur använder man transitiva och intransitiva verb?




    "Transitiva verb" beskriver en handling som påverkar någon annan eller något annat.

    Han tvättar bilen.

    Verbet "tvätta" kallas här transitivt, därför att det beskriver en handling som påverkar något. Detta måste vara utsatt i meningen: bilen.

    Ordet transitivt betyder "att gå över, eller från en sida till en annan."

    Du kan prova om ett verb är transitivt genom att göra meningen till en passiv sats. En passiv sats är en kommunikation, där det som utsätts för handlingen står först. Aktiv sats: Olle städar huset. Exempel på en passiv sats: Huset städas av Olle. Om det går att bilda en passiv sats, så är verbet transitivt. Du vet nu att verbet "städa" är transitivt.

    "Intransitiva verb" (inte transitiva) beskriver en handling som inte påverkar någon annan eller något annat.

    Folke njuter i solen.

    Verbet "njuta" kallas här intransitivt därför att det beskriver en handling som inte påverkar någon annan eller något annat.

    Intransitiva verb är även namn på en handling, där det som påverkas inte är utsatt i meningen.

    Han är ute och tvättar.

    Verbet "tvätta" kallas här intransitivt därför att det beskriver en handling som påverkar något som inte är utsatt i meningen.

    Övningsuppgift

    Vad är skillnaden på transitiva och intransitiva verb?

    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med olika transitiva och intransitiva verb.

    Mer om transitiva verb

    Namn på handling som påverkar

    Vissa transitiva verb beskriver en handling som påverkar någon eller något och detta är utsatt i meningen.

    Exempel:

    • Han högg ner trädet.
    • Olle lackade båten i somras.
    • Nils stängde dörren och skrev ett brev.
    • Per öppnade fönstret.
    • Jag badade hunden och matade den sedan.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med denna sortens transitiva verb.

    Namn på handling som är i kontakt

    Andra transitiva verb beskriver en handling, som är i kontakt med någon eller något och detta är utsatt i meningen.

    Exempel:

    • Kan du hämta flaskan?
    • Han hämtade telefonen och ringde henne.
    • Berit beordrade sin man att diska.
    • Läraren uppmuntrade eleverna.
    • Kan du ta äpplena?
    • Vi hyllar fotbollslaget!
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med denna sortens transitiva verb.

    Namn på handling som gäller någon eller något

    Transitiva verb som beskriver en handling som gäller någon eller något och detta är utsatt i meningen.

    Exempel:

    • Berit tycker om fina blommor.
    • Joel uppskattar goda middagar.
    • Greta gillar mogna plommon.
    • Doris läste dikten för oss.
    • Morfar berättade en saga för barnen.
    • Han godkänner vårt förslag till utbyggnad.
    • De accepterar nederlaget.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med denna sortens transitiva verb.

    Vissa verb kan endast vara transitiva.

    De beskriver en handling som påverkar, är i kontakt med eller gäller någon eller något och detta måste sättas ut i meningen.

    • Kan du lägga boken där?
    • Lisa satte glaset på bordet.
    • Sture ställde bilen i garaget.
    • De fällde många träd i lördags.
    • Olle hittade sin drömflicka.
    • Han fann en båtplats i hamnen.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med denna sortens transitiva verb.

    Mer om intransitiva verb

    Intransitiva verb beskriver en handling som inte påverkar någon annan eller något annat.

    Intransitiva verb är även namn på en handling, där det som påverkas inte är utsatt i meningen.

    Meningar med intransitiva verb:

    • Hon är nere i källaren och tvättar.
    • Skriver du snart?
    • Nu får vi sätta igång och damma.
    • Tycker du om att dansa?
    • Ulla ville inte diska.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med intransitiva verb.

    Vissa verb kan endast vara intransitiva

    Bindeverben (se artikeln "Olika sorters verb") är t.ex alltid intransitiva.

    Verb som är alltid är intransitiva:

    • Han simmar varje morgon.
    • Stina är lycklig.
    • Folke njuter i bastun.
    • Nils sitter snett på stolen.
    • De springer långt varje vecka.
    • Han kallas "Blixten".
    • Hur länge skall vi stå här?
    • Sture verkar trött.
    • Sten ligger och vilar sig nu.
    • Han heter Nils.
    • Vi skall hem snart.
    • Jag blir färdig snart.
    • Sover du?
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med denna sortens intransitiva verb.

    Verb som är både transitiva och intransitiva

    Vissa verb kan både vara transitiva och intransitiva beroende på hur du kommunicerar.

    • Ordet "plöja" som transitivt verb:
      Han plöjer åkern snabbt.

      Ordet "plöja" som intransitivt verb:
      Jag vet att Nils plöjer senare idag.
    • Ordet "läsa" som transitivt verb:
      Tycker du om att läsa böcker?

      Ordet "läsa" som intransitivt verb:
      Hon läste hela förmiddagen.
    • Ordet "skriva" som transitivt verb:
      Yngve håller på att skriva en bok.

      Ordet "skriva" som intransitivt verb:
      Hon skrev hela förmiddagen.
    • Ordet "ringa" som intransitivt verb:
      Jag går in i mitt rum och ringer.

      Ordet "ringa" som transitivt verb:
      Får jag lov att ringa ett samtal?
    • Ordet "måla" som intransitivt verb:
      Sten är ute och målar i eftermiddag.

      Ordet "måla" som transitivt verb:
      Nils målar en tavla på kvällarna.
    • Ordet "äta" som transitivt verb:
      Vera äter en biff.

      Ordet "äta" som intransitivt verb:
      Vi sitter och äter.
    • Ordet "röka" som transitivt verb:
      Nu är det dags att röka en cigarr.

      Ordet "röka" som intransitivt verb:
      Skall vi gå ut och röka?
    • Ordet "åka" som transitivt verb:
      Han åker bil till stan.

      Ordet "åka" som intransitivt verb:
      Sture tycker om att åka fort.
    • Ordet "spela" som transitivt verb:
      Han spelar piano hela dagen lång.

      Ordet "spela" som intransitivt verb:
      Radion spelar högt.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd verben både som transitiva och intransitiva.

    Intransitiva verb som du gör till transitiva

    Till vissa fasta intransitiva verb kan du lägga en beskrivning av vad de handlar om. Då blir de transitiva verb.

    • Nu skall vi sjunga en sång.
    • Han tänkte fina tankar om henne.
    • Hon drömde en otäck dröm i natt.
    • Sture skrattade ett högt skratt på bröllopet.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och gör intransitiva verb till transitiva enligt ovan.

    Fler intransitiva verb som du gör till transitiva

    Du kan lägga till en beskrivning av vad något påverkar, kontaktar eller handlar om. Då använder du en lämplig preposition efter det fasta intransitiva verbet.

    • Hon är sur på honom.
    • Doris grubblar över skilsmässan.
    • Olle funderade på äktenskap.
    • Han är lycklig över vinsten.
    • Vilhelm tänkte på företagets framtid.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och gör intransitiva verb till transitiva med hjälp av en preposition enligt ovan.

    En översikt över transitiva och intransitiva verb

    Det finns några olika sorters verb med tanke på vad de påverkar, kontaktar eller handlar om.

    Verb som alltid är transitiva

    • Kan du lägga boken där?
    • Lisa satte glaset på bordet.
    • Sture ställde bilen i garaget.
    • De fällde många träd i lördags.
    • Olle hittade sin drömflicka.
    • Han fann en båtplats i hamnen.

    Verb som alltid är intransitiva

    • Hugo låg på soffan.
    • Gästerna sitter på sina platser.
    • Han är väldigt lycklig.
    • Vi fick stå och vänta i timmar.
    • Han var rädd för att falla nedför klippan.
    • Berit verkar pigg.
    • Ljuset brann med klar låga.

    Verb som kan vara både transitiva och intransitiva

    • Ordet "köra" som transitivt verb:
      Sture kör bilen till Malmö.

      Ordet "köra" som intransitivt verb:
      Han körde för fort.
    • Ordet "skriva" som transitivt verb:
      Pär skrev en bok förra året.

      Ordet "skriva" som intransitivt verb:
      Ulla skriver bra.
    • Ordet "läsa" som transitivt verb:
      Nu har jag läst klart boken.

      Ordet "läsa" som intransitivt verb:
      Han sitter alltid inne och läser.
    • Ordet "måla" som transitivt verb:
      Hur lång tid tar det att måla en tavla?

      Ordet "måla" som intransitivt verb:
      Olle kan inte leva på att måla.
    • Ordet "studera" som transitivt verb:
      Vi skall ut i naturen och studera fåglar.

      Ordet "studera" som intransitivt verb:
      Han studerade flitigt under sommaren.

    Intransitiva verb som du gör till transitiva

    • Nu skall vi sjunga en sång.
    • Han tänkte fina tankar om henne.
    • Hon drömde en otäck dröm i natt.
    • Sture skrattade ett högt skratt på bröllopet.

    Andra intransitiva verb som du gör till transitiva

    Fasta intransitiva verb som du gör till transitiva genom att lägga till en preposition och ett direkt objekt.

    • Han bad om massage på ryggen.
    • Sofia grubblade över problemet.
    • Olle skrattade åt clownen.
    • Du måste tänka på mössan.
    • Cecilia funderade på problemet.

    Nu vet du vad transitiva och intransitiva verb är
    och hur de används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Verbets olika former


    Hur använder man verbets olika former?




    Du ändrar på verbens form, lägger till ändelser eller byter vokaler, när du kommunicerar om olika saker.

    Översikt

    Här följer en översikt över verbets olika former.

    /Olika tidsformer

    Ändring av verbets form därför att du kommunicerar i olika tidsformer.

    //Nutid

    Han tycker om att spela piano.
    Han spelar piano.

    //Dåtid

    Han spelade piano.
    Han har spelat piano.
    Han hade spelat piano.

    //Framtid

    Han kommer att spela piano.

    /Befallning eller uppmaning

    Ändring av verbets form därför att du kommunicerar en befallning eller uppmaning.

    Spela tyst!

    /Gör en handling

    Ändring av verbets form därför att du beskriver att någon eller något gör en handling.

    En spelande man.

    /Utsatt för en handling

    Ändring av verbets form därför att du beskriver att någon eller något har blivit utsatt för en handling.

    Ett spelat musikstycke.

    /Utsatt för en handling på ett annat sätt

    Ändring av verbets form därför att du på ett annat sätt beskriver att någon eller något har blivit utsatt för en handling.

    Musikstycket blev spelat av honom.
    Musikstycket spelades av honom.

    Verbets fyra grundläggande former

    Verbets fyra grundläggande former är infinitiv, imperfekt eller preteritum, supinum och perfekt particip. Se förklaring på de olika formerna nedan.

    /Infinitiv

    "Infinitiv" är grundformen av verbet. Det är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd utan att ange någon tid.

    Ibland sätter man ordet "att" framför denna formen av verbet.

    Detta är den form av verbet som står i ordböckerna.

    Ordet infinitiv betyder ursprungligen "obegränsad".

    "Infinitivmärke" är ordet "att" som man kan ställa framför grundformen av verben.

    Verb som står i grundformen infinitiv:

    • att läsa
    • att springa.
    • att studera
    • att bliva
    • att titta
    • att söka
    • att vara

    Verb som står i grundformen infinitiv:

    • Att läsa är alltid roligt.
    • Hon gillar att springa.
    • Olle brukar leka på eftermiddagen.
    • Att studera är nödvändigt.
    • Han tycker om att bara vara.
    • Du måste lära dig att titta efter.
    • Lisa kan cykla snabbt.
    • Att söka i djungeln är svårt.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med olika verb som står i grundformen infinitiv.

    Övningsuppgift

    Titta efter i en ordbok vilken form verben står i.

    /Imperfekt eller preteritum

    "Imperfekt" eller "preteritum" är en verbform som används när man skall kommunicera om handlingar eller tillstånd, som inträffade tidigare.

    Se artikeln Verbets tempus för att läsa mer angående imperfekt och preteritum.

    Verb som står i verbformen imperfekt eller preteritum:

    • Jag sprang till skogen.
    • Han red till huset igår.
    • De spelade fotboll hela dagen.
    • Hon var ledsen igår.
    • De målade huset.
    • Hunden vaktade huset.
    Övningsuppgift

    Skriv ner olika meningar med verb som är i imperfekt- eller preteritumformen.

    /Supinum

    "Supinum" är en verbform som används när man skall kommunicera om handlingar eller tillstånd, som har eller hade inträffat tidigare.

    Supinum är namn på en verbform som används efter hjälpverben har och hade.

    Verbet slutar alltid på bokstaven "t" när det står i supinum.

    Verb som står i supinumformen:

    • Jag har putsat bilen.
    • De hade flyttat trädet.
    • Hon har varit lycklig.
    • Stina har diskat noga.
    • Olle hade tagit ner tältet.
    • Karl-Oskar har avslutat kursen.
    Övningsuppgift

    Skriv ner olika meningar med verb som är i supinumformen.

    /Particip

    "Particip" är namn på en verbform som du kan använda för att beskriva någon eller något.

    Verbet "springa" omgjort till en verbform som här beskriver en man: En springande man.

    Verbet "måla" omgjort till en verbform som här beskriver en tavla: En målad tavla.

    Det finns två olika sorters particip: perfekt particip och presens particip.

    /Perfekt particip

    "Perfekt particip" är en verbform som du använder för att beskriva att någon eller någon har blivit utsatt för en rörelse eller handling.

    Denna verbform slutar på ändelserna –ad, -d, -t, -en eller -dd.

    Meningar med verbformen perfekt particip:

    • En skriven bok ligger på bordet.
    • En köpt fisk är alltid bäst.
    • Han vill inte ha en sparkad boll.
    • Köp en målad stol.
    • En räfsad gräsmatta är alltid snyggast.
    • Han gick fram till en skadad person.

    Andra exempel med verbformen perfekt particip:

    • Boken är skriven av honom.
    • Båten blev lagad av Sture.
    • Bilen är fixad.
    • Brevet är skrivet av Ulla.
    • Bordet är lagat av Hugo.
    • Toaletten blev noga rengjord.
    • Maten blev uppäten av hunden.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med olika verb i formen perfekt particip.

    /Presens particip

    Presens particip är en verbform som du använder för att beskriva en rörelse eller handling, som någon eller något håller på med.

    Denna verbform slutar på ändelserna –ande och –ende.

    Verbformen presens particip:

    • En kastande man står på fältet.
    • De gick till en skrattande man.
    • En gråtande kvinna kom hem till oss.
    • Han dansade med en leende flicka.
    • Jag såg en hoppande groda i dammen.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med olika verb i formen presens particip.

    Verbets tema

    "Verbets tema" är namn på de fyra grundläggande formerna hos verbet uppställda i en viss ordning: infinitiv, imperfekt, supinum och perfekt particip.

    "Ta tema på verbet" kallas det när man säger eller skriver de grundläggande formerna av verbet i en viss ordning.

    Ordet tema betyder från början "uppställning".

    Tema hos några olika verb:

    Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

    • se – såg – sett – sedd / sett
    • lägga – lade – lagt - lagd
    • måla – målade – målat – målad / målat
    • väcka – väckte – väckt - väckt
    • skriva – skrev – skrivit – skriven / skrivet

    Meningar:

    • Jag tycker om att skriva.
    • Han skrev inte till mig.
    • Har du skrivit ner vad du skall handla?
    • Boken är skriven av Olle W.
    • Brevet är skrivet med bläck.
    Övningsuppgift

    Skriv ner och ta tema på några olika verb.

    /Hjälpverb i de olika temaformerna

    Hjälpverben böjs också i de olika temaformerna.

    Infinitiv – imperfekt – supinum

    • Ha – hade – haft
      Han hade målat garaget.
    • Vara – var – varit
      Hon var älskad hemma.
    • Skola – skulle – skolat
      Vi skulle resa snart.
    • Bli – blev – blivit
      De blev påhejade av publiken.
    • Kunna – kunde – kunnat
      Olle kunde cykla snabbt.
    • Vilja – ville – velat
      Sture ville åka snabbt.
    • Få – fick – fått
      Berit fick snyta barnet.
    • Vara tvungen att – måste / var tvungen att - varit tvungen att
      Du måste lägga dig nu.
    Övningsuppgift

    Skriv ner och ta tema på olika hjälpverb.

    Fler verbformer

    Här följer fler former av verbet.

    /Imperativ

    "Imperativ" är namn på den verbform som du använder för att uttrycka en befallning, order eller uppmaning.

    Ordet imperativ betyder ursprungligen "befalla".

    När man vill befalla, ge en order eller en uppmaning använder man den verbform som kallas imperativ.

    Man säger då att verbet står i imperativ eller imperativform.

    Verb som står i imperativ:

    • Kalla på honom!
    • Ropa på Nils!
    • Hämta hit henne!
    • Kom hit!
    • Skriv tydligt!
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med olika verb som står i imperativformen.

    /Verbets aktiva och passiva form

    Du kan kommunicera med hjälp av verb på olika sätt och använda aktiv eller passiv form av verbet.

    Aktiv form av verbet:

    Olle tvättar bilen.

    Passiv form av verbet:

    Bilen tvättas av Olle.
    Samma mening kan man även skriva så här:
    Bilen blir tvättad av Olle.

    //Verbet i aktiv form

    "Verbets aktiva form" är en verbform man använder för att kommunicera om handlingar, som direkt görs av någon eller något.

    Berit klappar hunden.

    Verb i aktiv form:

    • Han målade huset.
    • Han klippte gräset igår.
    • Stina ska duka bordet.
    • Stig hade köpt båten.
    • Nils hissar flaggan.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med verb i aktiv form.

    //Verbet i passiv form

    "Verbets passiva form" är en verbform man använder för att kommunicera om handlingar, som någon eller något blir utsatt för.

    I svenska språket bildar vi passiv form av verbet på två sätt.

    1. Genom att lägga till ett "s" till verbet.

    Hunden klappas av Berit.

    Exempel:

    • Huset målas av Nils.
    • Huset målades av Nils.
    • Huset har målats av Nils.
    • Huset hade målats av Nils.
    • Huset kommer att målas av Nils.
    • Huset skulle ha målats av Nils.

    2. Genom att använda hjälpverbet "bliva" plus perfekt-particip av huvudverbet.

    Hunden blir klappad av Berit.

    Exempel:

    • Huset blir målat av Nils.
    • Huset blev målat av Nils.
    • Huset har blivit målat av Nils.
    • Huset hade blivit målat av Nils.
    • Huset kommer att bli målat av Nils.
    • Huset skulle ha blivit målat av Nils.

    Fler meningar med verb i passiv form:

    • Huset blev målat av honom.
    • Hunden hade klappats av honom.
    • Bordet var dukat av Stina.
    • Båten skulle köpas av Stig.
    • Flaggan skall bli hissad av Olle.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med verb i passiv form.

    Hur verben böjs - konjugationer

    "Konjugation" är namn på en böjningsform hos verbet. Det finns fyra konjugationer i svenska språket.

    Vilken konjugation tillhör verbet springa?

    Verben tala, kalla, jaga och hoppa tillhör samma konjugation.

    Verben skriva och frysa tillhör inte samma konjugation.

    När du tar tema på verbet kan du se vilken konjugation det tillhör.

    Man delar in alla verb i svaga (regelbundna), starka eller oregelbundna verb - beroende på hur de böjs när man tar tema på dem.

    Varför heter det starka och svaga verb?

    Vi har letat länge efter en förklaring till varför det heter starka och svaga verb. Till slut skrev jag till Svenska Akademin och frågade:

    Hej! Det är en lite futtig anledning, kan man tycka, men det är alltså så enkelt som att sådana verb som böjs regelbundet (spela - spelade - spelat) kan uppfattas som mesigare och tamare till formen (inte betydelsen) än sådana med oregelbundet mönster. (spricka -sprack-spruckit; gå-gick-gått).

    Alla nybildade verb blir svaga/regelbundna, de är bara de som alltid varit starka - och som också är mycket gamla - som har denna i sig regelbundna men inte lika lätt förutsägbara böjning.

    /Svaga eller regelbundna verb

    "Svaga eller regelbundna verb" är namn på verb som alltid har samma ändelser, när man tar tema på dem.

    Det finns några olika sorters svaga eller regelbundna verb beroende på vilken ändelse de har i supinum och perfekt particip.

    //Första konjugationen: at-ändelse i supinum och ad-ändelse i perfekt particip

    Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

    • Rop/a – rop/ade – rop/at – rop/ad
    • Handl/a – handl/ade – handl/at – handl/ad
    • Tal/a – tal/ade – tal/at – tal/ad
    • Spar/a – spar/ade – spar/at – spar/ad
    • Bevar/a – bevar/ade – bevar/at – bevar/ad

    Meningar:

    • Han måste lära sig att spara.
    • De sparade till en bil.
    • Olle har sparat länge till semestern.
    • En sparad slant.

    //Andra konjugationen: t-ändelse i supinum och D-ändelse i perfekt particip

    Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

    • Hör/a – hör/de – hör/t – hör/d
    • Stäng/a – stäng/de – stäng/t – stäng/d
    • Böj/a – böj/de – böj/t – böj/d

    Meningar:

    • Ni måste lära er att stänga dörren.
    • Berit stängde affären.
    • Vi har stängt nu.
    • En stängd dörr är inte välkomnande.

    //Andra konjugationen: t-ändelse i supinum och t-ändelse i perfekt particip

    Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

    • Köp/a – köp/te – köp/t – köp/t
    • Löp/a – löp/te – löp/t – löp/t
    • Stöp/a – stöp/te – stöp/t – stöp/t

    Meningar:

    • Vill du köpa kaffe?
    • Johan köpte kakor till oss.
    • De har köpt hus nyligen.
    • Boken är köpt nyligen.

    //Tredje konjugationen: tt-ändelse i supinum och DD-ändelse i perfekt particip

    Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

    • Sy – sy/dde – sy/tt – sy/dd
    • Bo – bo/dde – bo/tt – bebo/dd
    • Ro – ro/dde – ro/tt – ro/dd
    • Tro – tro/dde – tro/tt – tro/dd
    • Spå – spå/dde – spå/tt – spå/dd

    Meningar:

    • Jag tror inte att det går att spå någon.
    • Ylva spådde Nils imorse.
    • Gumman har spått Pär tidigare.
    • Han hade aldrig blivit spådd.
    Övningsuppgift

    Skriv ner olika svaga verb och ta tema på dem.

    /Starka verb

    "Starka verb" ändrar sin stamvokal när du tar tema på dem.

    //Fjärde konjugationen

    Tema på starka verb:

    Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

    • Falla – föll – fallit - fallen
    • Rida – red – ridit - riden
    • Äta – åt – ätit - äten
    • Skriva – skrev – skrivit – skriven
    • Gå – gick – gått – gången
    • Ge – gav – givet - given
    • Finna – fann – funnit - funnen
    • Frysa – frös – frusit – frusen

    Meningar:

    • Skall vi äta nu?
    • Han åt hamburgare igår.
    • Hon hade redan ätit.
    • All mat har blivit äten.
    Övningsuppgift

    Skriv ner olika starka verb och ta tema på dem.

    /Oregelbundna verb

    "Oregelbundna verb" är namn på verb, som inte följer något bestämt mönster när man tar tema på dem.

    Exempel på tema på oregelbundna verb:

    Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

    • Sova – sov – sovit
    • Skilja – skilde – skilt – skild
    • Komma – kom – kommit – kommen
    • Vara – var – varit
    • Ha – hade – haft – med-havd

    Meningar:

    • Han vill inte komma.
    • Olle kom igår.
    • Familjen har inte kommit ännu.
    • Våren är kommen.
    Övningsuppgift

    Skriv ner olika oregelbundna verb och ta tema på dem.

    Nu vet du vad verbets former är och hur de används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Verbets tempus


    Hur använder man verbets olika tempus?




    "Tempus" är ett namn på de olika tidsformer, som man bildar av hjälpverb och huvudverb.

    Dessa tidsformer används för att beskriva handlingar och tillstånd i nutid, dåtid och framtid.

    Ordet tempus betyder ursprungligen "tid".

    Ibland använder man huvudverbet plus ett hjälpverb för att bilda ett tempus: Jag har vattnat blommorna.

    Det är viktigt att man håller sig till tempus som passar ihop i en text eller artikel. Se denna artikel: Tempus i skrivandet.

    Nedan följer de olika tempus som finns i svenska språket.

    Presens

    "Presens" är ett namn på det tempus man använder för att beskriva handlingar eller visa på tillstånd, som händer eller är nu.

    Verb som står i presens:

    • Kalle springer hem.
    • Katten äter maten.
    • Oskar vattnar blommorna.
    • Hon är snäll.
    • Vi finns hemma om du söker oss.

    Ytterligare info:
    Man använder även presens för att beteckna att något "brukar ske": Exempel: Vatten kokar vid 100 grader.
    Man kan även använda presens och ange att något kommer att ske i framtiden: Exempel: I morgon reser jag till Spanien.

    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika verb som står i presens.

    Imperfekt eller preteritum

    Detta tempus kallades tidigare imperfekt i svenskan men kallas numera preteritum.

    Fullbordad handling i dåtid:

    Jag städade vinden i förra veckan och blev snabbt klar.

    Verbet "städade" uttrycker en fullbordad handling i dåtid och står i tempuset preteritum.

    Fullbordat tillstånd i dåtid:

    Olle var sur i lördags men blev snabbt glad igen.

    Verbet "var" uttrycker ett fullbordad tillstånd i dåtid och står i tempuset preteritum.

    "Preteritum" är ett namn på det tempus man använder för att beskriva att handlingar eller tillstånd hände eller var tidigare.

    Verbet som står i preteritum följs ofta av ett ord, som beskriver när eller var det hände.

    Verb som står i preteritum:

    • Han åkte bussen igår.
    • Jag målade huset förra sommaren.
    • Berit blev glad snabbt.
    • Stina spelade piano ofta förra sommaren.
    • Kalle hämtade Olle igår.
    • Ulla gick hela vägen till stranden förra måndagen.

    Ytterligare info:
    Man kan även använda preteritum för att ange att något brukade hända i förfluten tid: Exempel: Munkarna i klostren skrev av böcker för hand.
    Ibland används preteritum i stället för presens. Särskilt för att uttrycka känslor. Exempel: Det var snällt av dig att möta mig! Det här var vackra tavlor!

    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika verb som står i preteritum.

    Perfekt

    "Perfekt" är ett namn på det tempus man använder för att beskriva att handlingar eller tillstånd är fullbordade.

    Ordet "perfekt" betydde ursprungligen "färdiggjord".

    Du bildar perfekt med hjälp av ett huvudverb och hjälpverbet "har". Hjälpverbet "har" sätts alltid före huvudverbet.

    Jag har skrivit till mamma.

    Du bildar perfekt för att du vill kommunicera att något är klart och fullbordat.

    Hjälpverbet "har" plus huvudverbet i temaformen supinum bildar tempuset perfekt.

    Perfekt använder man även för att beskriva och betona att handlingar eller tillstånd har skett vid en obestämd tidpunkt i förfluten tid. Beskriver en handling med anknytning till nuet.

    Olle har jobbat i trädgården hela veckan.
    Nu har jag väntat i en timme.

    Perfekt beskriver även ett tillstånd eller en handling som har resulterat i en viss erfarenhet hos en person.

    Per har bott i Frankrike, så han talar flytande franska.

    Perfekt användes också för att beskriva en handling som påbörjats i förfluten tid och som fortfarande är aktuell.

    Han har vistats utomlands i 10 år och han trivs mycket bra.

    Perfekt används även för att uttrycka att något har inträffat nyligen.

    Berit har just flyttat till Stockholm.

     

    Verb som står i perfekt:

    • Jag har fyllt på bensin i bilen.
    • De har färgat mattan röd.
    • Hon har varit förtjusande.
    • Lisa har stulit silvret i slottet.
    • Nilssons har lagt om sin gräsmatta.
    • Jag har tätat mina fönster.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika verb som står i perfekt.

    Skillnaden mellan preteritum och perfekt

    Preteritum använder man för att beskriva att handlingar eller tillstånd hände eller var tidigare.

    Olle jobbade i trädgården.
    Stina var lycklig.

    Perfekt använder man för att beskriva och betona att handlingar eller tillstånd är fullbordade.

    Olle har jobbat i trädgården.
    Stina har varit lycklig.

    Exempel:

    • Preteritum: Olle var besviken efter förlustmatchen.
      Perfekt: Olle har varit besviken efter förlustmatchen.
    • Preteritum: De städade huset igår.
      Perfekt: De har städat huset.
    • Preteritum: Han var glad för presenten.
      Perfekt: Han har varit glad för presenten.
    • Preteritum: De jobbade hårt i tisdags.
      Perfekt: De har jobbat hårt förut.
    • Preteritum: Jag var ledsen igår.
      Perfekt: Jag har varit ledsen.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd preteritum och perfekt.

    Pluskvamperfekt

    "Pluskvamperfekt" är ett namn på det tempus man använder för att beskriva att handlingar eller tillstånd var fullbordade, innan något annat hände.

    Pluskvamperfekt, av latinets plus quam perfect, "mer än fullbordat".

    Jag hade ätit innan Bengt kom.

    Man bildar detta tempus med hjälpverbet "hade" och ett huvudverb i temaformen supinum.

    Exempel på pluskvamperfekt:

    • hade spelat
    • hade målat
    • hade cyklat
    • hade orkat
    • hade stulit

    Meningar med verben i pluskvamperfekt:

    • Vi åkte till Spanien förra året, men Nilssons hade redan varit där.
    • Vi campade på Öland förra sommaren, eftersom de hade byggt en ny bastu där.
    • Han hade precis ätit, när Sture kom.
    • De byggde huset själva, men hade fått ritningarna innan.
    • Olle fiskade hela förra sommaren, för han och hans bror hade köpt ny utrustning på våren.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika verb som står i pluskvamperfekt.

    Futurum

    "Futurum" är ett namn på det tempus man använder för att beskriva handlingar eller tillstånd som kommer att hända i framtiden.

    Futurum betyder ursprungligen "det som skall bliva".

    Man bildar detta tempus med hjälpverben "ska / skall" och "kommer att" plus huvudverb i infinitiv.

    Meningar med verb i futurum:

    • Han ska åka bussen imorgon.
    • Hon kommer att hjälpa mig att flytta.
    • Lisa ska spela piano hela kvällen.
    • Vi kommer att resa till Spanien till sommaren.
    • Olle skall spela fotboll imorgon.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika verb som står i futurum.

    Konditionalis

    Det finns två olika slags konditionalis.

    "Konditionalis 1" är ett namn på det tempus man använder för att beskriva handlingar eller tillstånd som kan inträffa vid vissa villkor.

    Jag skulle komma till dig i Spanien, om jag fick ledigt.

    Konditionalis betyder ursprungligen "villkor".

    Detta tempus bildas alltid med hjälpverbet "skulle" och infinitiv av huvudverbet.

    Meningar med verb i konditionalis 1:

    • Nils skulle utbilda sig, om han fick hjälp.
    • Olle skulle bada, om det blev varmare i vattnet.
    • Om Sture kom hem, skulle Sara bli glad.
    • De skulle skärpa sig, om Greta var här.
    • Stina skulle gifta sig, om Yngve friade.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika verb som står i konditionalis1.

    "Konditionalis 2" är ett namn på det tempus man använder för att beskriva handlingar eller tillstånd som kunde ha hänt i framtiden vid vissa villkor.

    Jag skulle ha utbildat mig till lärare, om vi hade haft pengar.

    Konditionalis betyder ursprungligen "villkor".

    Detta tempus bildas alltid med hjälpverben "skulle" och "ha" samt supinum av huvudverbet.

    Meningar med verb i konditionalis 2:

    • Inge skulle ha tagit in hästen, om stallet hade varit öppet.
    • Pär skulle ha gett katten mjölk, om den hade varit inne.
    • Om jag hade haft bil, skulle jag ha hämtat dig.
    • Oskar skulle ha ringt, om han hade fått tag i en telefon.
    • De skulle ha skrivit till oss från Spanien, om det hade funnits postgång.
    • Berit skulle ha åkt från Stockholm, om vädret hade tillåtit det.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika verb som står
    i konditionalis 2.

    Nu vet du vad verbets tempus är och hur de används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Verbet ha


    Hur använder man verbet "ha"?




    Det som kan förvilla lite är att "ha" är både ett huvudverb och ett hjälpverb.

    Huvudverb: Jag vill ha ett piano.

    Hjälpverb: Han hade gått strax innan vi kom. "Gått" är här huvudverb.

    "Ha" som huvudverb i de olika tempusen

    Grundform: att ha

    Grundformen är "att ha" dvs. att äga någonting. När du använder grundformen så tänker du inte på någon tid. Bara själva ägandet.

    Det är kul att ha en cykel.
    Vi satsar på att ha en ny bil till sommaren.

    Här använder man alltid ordet "att" framför "ha". "Att" tillhör grundformen.

    Presens - nutid: har

    Vi har en cykel i källaren.
    De har en stor hund i trädgården.

    Imperfekt eller preteritum - dåtid:

    Vi hade en cykel i källaren.
    De hade en stor hund i trädgården.

    Perfekt - fullbordad handling:

    Vi har haft en cykel i källaren.
    De har haft en stor hund i trädgården.

    Obs! Här är "har" hjälpverb. "Haft" är huvudverb.

    Pluskvamperfekt - fullbordad handling i dåtid:

    Vi hade haft en cykel i källaren före ombyggnaden.
    De hade haft en stor hund i trädgården, innan grannen flyttade in.

    Obs! Här är "hade" hjälpverb. "Haft" är huvudverb.

    Futurum - framtid:

    Vi kommer att ha en cykel i källaren.
    De ska ha en stor hund i trädgården.

    Obs! Här är "kommer att", och "ska" hjälpverb. "Att" tillhör inte "ha" här.

    Du använder alltså också "ha" när du skall beskriva framtida ägande.

    Konditionalis - villkor

    Vi skulle ha en cykel i källaren, om den fick plats.
    De skulle ha en stor hund i trädgården, om de hade råd.

    Här är "ha" huvudverb och "skulle" hjälpverb.

    Vi skulle ha haft en cykel i källaren, om den hade fått plats.
    De skulle ha haft en stor hund i trädgården, om de hade haft råd.

    Här är "haft" huvudverb och "skulle" plus "ha" hjälpverb.

    "Ha" som hjälpverb:

    Hjälpverben "har" och "hade" används i tempusen perfekt och pluskvamperfekt tillsammans med ett huvudverb.

    Perfekt: Eva har ätit upp maten. "Ätit" är här huvudverb.

    Pluskvamperfekt: Stina hade redan lagt sig, när de kom hem. "Lagt" är här huvudverb.

    Övningsuppgift

    Skriv ner och träna på de olika formerna av verbet "ha".

    Nu vet du hur verbet "ha" används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Vad är adverb?


    Hur använder man adverb?




    "Adverb" är ord som du använder för att beskriva en handling eller ett tillstånd.

    Det finns några olika sorters adverb.

    • Adverb som beskriver en handling

      Olle gick snabbt till skolan.

    • Adverb som ger mer information om ett tillstånd

      Hon är ovanligt vacker.
      En mycket snabb bil.

    • Adverb som ger mer information om en handlingsbeskrivning

      Sture jobbade mycket hårt i tisdags.

    • Adverb som används i frågor

      När kommer bussen?

    • Adverb du använder när du pekar ut något

      Där sover hunden.

    • Adverb som står istället för en tidigare kommunikation

      Han bor i Oslo, dit jag reser på semester till sommaren.

    • Adverb kan även beskriva samband

      Julia är i Spanien, emellertid kommer hon på festen.

    • Adverb kan beskriva hela meningen

      Jag vill inte besöka Lisa.

    Ordet adverb betyder ursprungligen "som hör till ord".

    Övningsuppgift

    Skriv ner vad ett adverb är.

    Adverb som beskriver en handling

    Du kan använda adverb när du skall beskriva en handling.

    Exempel:

    • Jag studerar flitigt.
    • Karin arbetar hårt.
    • Nils kämpar bra.
    • Greta hoppade högt.
    • Ulla ringer ofta.

    Andra exempel:

    • Ulla, kan du skriva ner vad vi tar upp på mötet.
    • Nu vill jag att du skriver upp en matlista.
    • Vill du följa med till stranden?
    • Håll inte och följ efter honom.
    • Det finns mer kvar i koppen. Jag vill att du dricker ur.

    Lägg märke till!

    Nedanstående ord beskriver inte en handling. De beskriver hur någon är och tillhör därför ordklassen adjektiv.

    Man kan tro att det är adverb på grund av deras placering i meningen.

    • Pär sprang själv i skogen.
    • Ewa gick alltid ensam och shoppade.
    • Joel ligger trött i sängen.
    • Henrik satt glad i stolen efter lotto-vinsten.
    • Berit kom ensam till festen.
    • Lill har stått länge ledsen vid trädet.
    • Olle simmar trött vidare.

    Dessa förstärkta ord är alltså alla adjektiv.

    Exempel på skillnaden mellan adjektiv och adverb:

    Han simmar piggt vidare.

    "Piggt" är här adverb och beskriver handlingen.

    Han simmar pigg vidare.

    "Pigg" är här adjektiv och beskriver personen.

    Frågan man kan ställa sig är: Beskriver ordet personen eller handlingen? Om det beskriver handlingen så är det ett adverb. Annars är det ett adjektiv.

    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika adverb som beskriver en handling.

    Rumsadverb, tidsadverb, sättsadverb och gradadverb

    För att känna igen och hitta ord från ordklassen adverb i en mening kan man ställa nedanstående frågor.

    Adverb används då i svaret till frågorna.

    Dessa olika adverb kallas rumsadverb, tidsadverb, sättsadverb och gradadverb.

    • var?
      Boken finns hemma. Adverbet kallas då rumsadverb.
    • vart?
      Han sprang bort. Adverbet kallas då rumsadverb
    • varifrån?
      Hon kom därifrån. Adverbet kallas då rumsadverb
    • när?
      Gästerna gick nu. Adverbet kallas då tidsadverb
    • hur?
      Fredrik sprang snabbt! Adverbet kallas då sättsadverb
    • på vilket sätt?
      Hon dansade barbent. Adverbet kallas då sättsadverb
    • i vilken grad (hur mycket)?
      Nils betalade mycket. Adverbet kallas då gradadverb
    Övningsuppgift

    Skriv ner fler meningar och använd olika adverb som beskriver en handling.

    Adverb som ger mer information om ett tillstånd

    Du kan använda adverb när du vill ge mer information om ett tillstånd.

    Exempel:

    • Hon är otroligt vacker.
    • Huset är väldigt högt.
    • Det är en vackert röd ros.
    • Inga blev mycket glad.
    • De var ganska trötta efter bion.
    • Stina kände sig lagom utvilad.
    • Berit såg en enastående vacker kruka.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika adverb som ger mer information om ett tillstånd.

    Adverb som ger mer information om en handlingsbeskrivning

    Du kan använda adverb när du vill ge mer information om en handlingsbeskrivning.

    Handlingsbeskrivningen tillhör ordklassen adverb.

    Exempel:

    • Han sprang mycket snabbt.
    • Olle ringde väldigt sparsamt.
    • De byggde tornet fantastiskt fort.
    • Sven ville spara hemskt mycket.
    • Hunden åt mycket långsamt.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika adverb som ger mer data om en handlingsbeskrivning.

    Adverb som används i frågor

    Du kan använda adverb när du vill ställa frågor.

    Exempel:

    • När kommer Nils?
    • Vart skall vi åka?
    • Varifrån åkte Berit?
    • Hur fick hon på benvärmarna?
    • Var bodde Bosse?
    Övningsuppgift

    Skriv ner frågor och använd olika adverb.

    Adverb du använder när du pekar ut något

    Du kan använda adverb när du vill peka ut någonting i rum eller tid.

    Exempel:

    • Där ligger boken.
    • Här finns mjölken.
    • Nils åkte hit.
    • Först åt vi och sedan diskade vi.
    • gick alla till matsalen.
    • Han kom dit efter klockan åtta.
    • Nu sätter vi igång!
    • Jag träffade Olle i morse, och lovade han att komma på festen.
    • George gick först, och sedan kom Ulrik.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika adverb för att peka ut någonting.

    Adverb som står istället för en tidigare kommunikation

    Du kan använda adverb när du vill ersätta en tidigare kommunikation.

    Exempel:

    • Jag älskar Bornholm, där jag har tillbringat många somrar.
    • Spanien är skönt, dit jag vill åka fler gånger.
    • Jag har flyttat till en villa, där jag kommer att trivas.
    • Öland är underbart, dit vi ofta återkommer.
    • Greta har varit i Norrland, där hon fiskade mycket.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika adverb för att ersätta en tidigare kommunikation.

    Adverb som beskriver samband

    Du kan använda adverb, när du vill beskriva ett samband mellan saker.

    Exempel:

    • Han var väldigt trevlig, därför ville hon stanna.
    • Per ville också ha en glass.
    • Berit är i Stockholm, hon kommer emellertid tillbaka imorgon.
    • Hon var noga med att komma i tid, alltså tog hon ofta taxi.
    • Sture planerade en fin semesterresa, han skulle nämligen åka till Kreta.
    • Lisa packade ner sin regnkappa också.
    • Fredrik var trött, han gick hem.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika adverb för att beskriva samband.

    Adverb kan beskriva hela meningen

    Du kan använda adverb när du vill beskriva hela meningen.

    Exempel:

    • Jag vill inte besöka Greta.
    • Hon kommer alltid att älska dig.
    • Nils har aldrig varit på Kreta.
    • Vi skall kanske köpa ny båt.
    • Naturligtvis kommer vi på ert bröllop.
    • Tyvärr kan Berit inte besöka Stockholm.
    • Vi ville ju jaga älg.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika adverb för att beskriva hela meningen.

    Adverbet böjs inte

    Adverbet böjs inte när verbet, substantivet eller pronomenet ändras.

    Adjektivet böjs däremot i vissa fall.

    Exempel på att adverbet inte böjs:

    • Han går långsamt.
    • De gick långsamt.
    • Stina har gått långsamt.
    • Innan vi kom dit hade hunden gått långsamt hela sommaren.
    • Vi ska gå långsamt längs stranden imorgon.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och se att adverben inte böjs.

    Att komparera adverb - adverbets komparation

    "Att komparera" är namn på en aktivitet, där man säger adverbets (eller adjektivets) olika jämförelseformer.

    Nils gjorde en komparation av ordet "ofta".

    "Komparation" är namn på en adverbets (eller adjektivets) olika jämförelseformer uppställda i en viss ordning.

    Här är en komparation av ordet "bra".

    Ulla skrev in komparationen av ordet "snyggt" i skrivboken.

    Man kan inte ändra på ett adverbs komparation.

    Ordet "komparera" betyder ursprungligen att "jämföra olika saker med varandra".

    Hur man komparerar de olika adverben

    En del adverb kan kompareras i nedanstående jämförelseformer.

    • Positiv
      Grundformen kallas positiv
      bra
    • Komparativ
      Andra jämförelseformen kallas komparativ
      bättre
    • Superlativ
      Den högsta jämförelseformen kallas superlativ.
      bäst

    Positiv – komparativ – superlativ

    • tidigt / tidigare / tidigast
    • gärna / hellre / helst
    • länge / längre / längst
    • nära / närmare / närmast
    • illa / värre / värst
    • vackert / vackrare / vackrast
    • klokt / klokare / klokast
    • högt / högre / högst

    Sture kom tidigt, Olle kom tidigare men Bosse var alltid tidigast.

    Han sprang långsamt, Nils sprang långsammare och Ivar sprang långsammast.

    Användning av orden "mer" och "mest"

    Vissa adverb kan kompareras genom att man använder orden "mer" och "mest".

    Exempel:

    • kritiskt – mer kritiskt – mest kritiskt
    • högljutt – mer högljutt – mest högljutt
    • intressant – mer intressant – mest intressant
    • intensivt – mer intensivt – mest intensivt
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika komparationsformer av adverben.

    Nu vet du vad adverb är och hur de används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Skillnaden mellan adjektiv och adverb


    Vad är skillnaden mellan adjektiv och adverb?




    I grunden är skillnaden mellan adjektiv och adverb enkel.

    Se respektive artikel för att få full information om adjektiv och adverb.

    Adjektiv beskriver en person eller sak.

    Du använder adjektivet för att beskriva en person eller sak. Adjektivet står alltid tillsammans med ett substantiv eller pronomen.

    • En vacker kvinna gick på gatan.
    • Olle körde en snabb bil.
    • Pär är stark.
    • Huset kommer att bli högt.
    • Gustav simmar pigg.

    Ordet "adjektiv" kommer från början från ett ord som betyder "ord som kan läggas till".

    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika adjektiv.

    Adverb beskriver en handling eller tillstånd

    Adverbet använder du för att beskriva en handling eller ett tillstånd.

    • En kvinna gick vackert på gatan.
    • Olle körde en bil snabbt.
    • Gustav simmar piggt.
    • Lisa är fantastiskt söt.
    • Sven sprang raskt till matchen.
    • Vi fiskade mycket på semestern.
    • Fotbollsmatchen var ovanligt lång.

    Ordet "adverb" betyder ursprungligen "som hör till ord".

    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och använd olika adverb.

    Adjektiv eller adverb?

    Detta är den grundläggande skillnaden mellan adjektiv och adverb: Adjektiven används för att beskriva en person eller sak; adverben används för att beskriva en handling eller ett tillstånd.

    Exempel på ord som kan vara både adjektiv och adverb:

    Han simmar pigg vidare.
    "Pigg" är här adjektiv och beskriver personen.

    Han simmar piggt vidare.
    "Piggt" är här adverb och beskriver handlingen.

    Sture går avslappnad.
    "Avslappnad" är här adjektiv och beskriver personen.

    Sture går avslappnat.
    "Avslappnat" är här adverb och beskriver handlingen.

    Hon anlände glad och upprymd till festen.
    "Glad" och "upprymd" är här adjektiv och beskriver personen.

    Hon anlände glatt och upprymt till festen.
    "Glatt" och "upprymt" är här adverb och beskriver handlingen.

    Frågan du skall ställa dig är: Beskriver ordet personen eller handlingen?

    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och visa hur samma ord kan vara både adjektiv och adverb.

    Adverbet ändrar inte sin form

    Adverbet böjs inte när verbet, substantivet eller pronomenet ändras.

    Exempel på att adverbet inte böjs:

    • Han går långsamt.
    • De gick långsamt.
    • Stina har gått långsamt.
    • Innan vi kom dit hade hunden gått långsamt hela sommaren.
    • Vi ska gå långsamt längs stranden imorgon.

    Exempel på att adjektivet böjs:

    • Han är lugn.
    • De var lugna.
    • Stina har varit lugn.
    • De bodde i ett lugnt område.
    • Vi ska vara lugna imorgon.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och se att adjektivet böjs medan adverben inte böjs.

    Enkelt test du kan använda

    Det finns en enkel test du kan använda för att skilja på adjektiv och adverb.

    "Jag är ...." eller "vi är ...".

    Ta ordet och sätt in det i meningen: "Jag är ..." "Vi är ...".

    Om det passar så är det ett adjektiv. Om det inte passar så är det ett adverb.

    När det passar är det därför att det beskriver dig och alltså är ett adjektiv.

    Exempel:

    "Söt", "snabbt", "långsam", "klok", "säkert" och "fort".

    • Jag är söt. Passar, söt är adjektiv.
    • Vi är snabbt. Passar ej, snabbt är adverb. Olle cyklar snabbt.
    • Jag är långsam. Passar, långsam är adjektiv.
    • Vi är kloka. Passar, kloka är adjektiv.
    • Jag är säkert. Passar ej, säkert är adverb. Pär jobbar säkert.
    • Jag är fort. Passar ej, fort är adverb. Ivar kör fort.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar och gör ovanstående test för att se om det är adjektiv eller adverb.

    Summering

    Adjektivet beskriver en person eller sak och kan ändra sin form beroende på vem eller vad det beskriver.

    Adjektivet passar in i meningen: "Jag är ..." eller "vi är ....".

    Adverbet beskriver en handling eller ett tillstånd och ändrar inte sin form beroende på vem som gör handlingen eller är i ett tillstånd.

    Adverbet passar inte in i meningen: "Jag är ..." eller "vi är ....".

    Övningsuppgift

    Skriv ner fler meningar och använd olika adjektiv och adverb.

    Nu vet du vad skillnaden är mellan adjektiv och adverb!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Vad är konjunktioner?


    Hur använder man konjunktioner?




    "Konjunktioner" är ord som binder samman ord eller grupper av ord och beskriver förhållandet mellan dem.

    Ordet konjunktion betydde från början "förening".

    Konjunktioner är oböjliga ord, som man använder för att binda samman ord eller grupper av ord.

    I vissa fall kan konjunktioner inleda meningar, men binder då ihop dessa med tidigare meningar.

    Samordnande konjunktioner

    Nedanstående är de vanligaste "samordnande konjunktionerna" i svenskan.

    I satsläran kallas dessa ord för "bindeord". Bindeorden binder samman likadana satsdelar och satser. Se vårt arbete om satslära.

    Exempel på hur de används:

    • och
      Per och Stina åkte till Malmö.
    • eller
      Greta eller Sture får laga middag.
    • utan
      Per var inte sjuk utan trött.
    • men
      Han gick ut men glömde att låsa dörren.
    • för
      Nils sprang hem, för han ville möta henne.
    • ty
      Olle var trött, ty han hade gått långt.
    • samt
      Jag skall bada samt spela tennis.
    • fast
      De kom till festen, fast det var sent.
    • både – och
      Både Nils och Stina städade.
    • varken – eller
      Berit kunde varken måla eller snickra.
    • antingen – eller
      Antingen får du läsa eller sova.
    • dels – dels
      Dels sprang han, dels gick han längs stranden.
    • såväl – som
      Såväl Ylva som Ulla skulle till Sälen.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med varje konjunktion ovan.

    Underordnande konjunktioner

    De kallas ibland också för subjunktioner.

    Nedanstående är de vanligaste "underordnande konjunktionerna" i svenskan.

    I satsläran kallas dessa ord för "fogeord". Fogeorden inleder en bisats och binder samman den med huvudsatsen. Se vårt arbete om satslära.

    Exempel på hur de används:


    • Olle skämtade, alla skrattade.
    • att
      Han ville gärna, att vi skulle hälsa på.
    • så att
      Hon frös så att hon skakade.
    • för att
      Stina gick till stranden för att bada.
    • medan
      Medan Karl skalade potatis, dukade jag.
      Sture åkte till Göteborg, medan Berit väntade i Stockholm.

    • Jag kom hem, programmet började.
      Nils gav mig en fin present, jag fyllde år.
    • fastän
      Bilen startade, fastän det var så kallt.
    • därför att
      Vi gick hem, därför att festen var tråkig.
    • om
      Jag kommer, om du lovar att vara snäll.
    • ifall
      Ifall du ger mig pengar, kan jag handla.
    • under det att
      Anna var flitig, under det att Lisa var lat.
    • när
      När han kom hem, var det kallt i huset.
    • innan
      Berit anlände från Stockholm, innan det blev mörkt.
    • eftersom
      Eftersom Sture var i Spanien, höll vi festen själva.
    • emedan
      Jag tog bussen till jobbet, emedan det regnade.
    • sedan
      Sedan Berit hade åkt, körde jag in till stan för att handla.
      Ivar tvättade bilen, sedan barnen hade gått till skolan.
    • som
      Sven kör som en galning.
      Hon är dubbelt så gammal som lillan.
      Karl jobbar som lärare.
    • såsom
      Sven kör såsom en galning.
      Karl jobbar såsom lärare.
    • som (tillsammans med ordet "just")
      Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med varje konjunktion ovan.

    Nu vet du vad konjunktioner är och hur de används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Vad är prepositioner?


    Hur använder man prepositioner?




    "Prepositioner" är ord du använder för att beskriva olika förhållanden mellan personer, platser, saker.

    Ordet kommer från "pre", som betyder "framför", och "position".

    Prepositioner är oböjliga ord, som man oftast placerar före ord från ordklassen substantiv och pronomen.

    Prepositioner som består av ett ord

    Exempel på hur de används:

    • I
      Bollen finns i lådan.

    • Saxen ligger bordet.
    • till
      Han sprang till Trelleborg.
    • framför
      Stina står framför Pär.
    • åt
      Muraren bar trettio tegelstenar åt gången.
    • vid
      Vi rastade vid bäcken.
    • ur
      Man utvinner bensin ur olja.
    • om
      Vi frågade henne om vägen till Stockholm.
    • mot
      Han sprang mot Trelleborg.
    • av
      Kniven är gjord av stål.
    • för
      Jag var vikarie för Sture igår.
    • före
      Klassen kom tillbaka före läraren.
    • genom
      Sture och Ulla gick genom tunneln.
    • utan
      Ni kan inte resa utan Kalle.
    • efter
      Det kom en lastbil efter oss på landsvägen.
    • över
      Mattan ligger över fläcken på golvet.
    • bakom
      Olle står bakom Nils och syns inte på fotot.
    • under
      Hunden låg under bordet.
    • från
      Hon gick från stranden och hit.
    • bredvid
      Kajsa går bredvid Greta.
    • mellan
      Kan du gå mellan bilarna?
    • igenom
      Vi körde igenom tunneln.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med var och en av prepositionerna ovan.

    Prepositioner som består av flera ord

    Exempel på hur de används:

    • i stället för
      I stället för bilen får du ta tåget.
    • på grund av
      Han stängde affären på grund av bröllopet.
    • med anledning av
      Med anledning av festen är ni lediga imorgon.
    • för – sedan
      De gifte sig för många år sedan.
    • för – skull
      De åkte till Gotland för hennes skull.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med var och en av prepositionerna ovan.

    Prepositioner som står framför flera ord


    • Hon tänkte att börja motionera.
      Frida funderade vad hon skulle göra.
      Sture grubblar vad han skall köpa.
    • över
      Han funderade över att resa till Afrika.
      Hans tänkte noga över att börja studera.
      Håkan grubblar över sin framtid i företaget.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med var och en av prepositionerna ovan.

    Nu vet du vad prepositioner är och hur de används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Vad är interjektioner?


    Hur använder man interjektioner?




    "Interjektioner" är ord du använder när du vill uttrycka en stark känsla, hälsa på någon eller kommunicera andra ljud.

    När man skriver en interjektion i en mening sätter man ofta ett komma ( , ) eller ett utrops-tecken ( ! ) efter.

    • Aj! skrek mannen högt.
    • Aj, jag slog mig.
    • Hej, hur går det för dig?
    • Usch! Det var verkligen kallt ute.
    • Skål!

    När man vill uttrycka en stark känsla

    • fy
      Fy, inte bitas!
    • usch
      Usch, vilken äcklig film!
    • oj
      Oj! Du var verkligen bra i höjdhopp!
    • aj
      Aj, jag slog mig!
    • nej
      Nej! Du får inte ta min dator!
    • ja
      Ja, vi vann!
    • hurra
      Hurra, vi fixade det!
    • bravo
      Bravo! Ni klarade det!
    • hu
      Hu, du skrämde mig!
    • skål
      Skål för brudparet!

    När man vill hälsa på någon

    • hej
      Hej! Hur är det?
    • god dag
      God dag! Hur står det till?
    • hallå
      Hallå, hur är det?
    • adjö
      Adjö! Vi ses imorgon.
    • farväl
      Farväl! Ha en trevlig resa.
    • god natt
      God natt, önskar jag dig.

    När man vill uttrycka andra ljud

    • tick-tack
      Tick-tack, lät klockan.
    • kuckeliku
      Kuckeliku! Tuppen gol från gödselstacken.
    • krax krax
      Krax krax, lät det högt från trädet.
    • vov
      Vov! Hunden skällde argt.
    • mjau
      Mjau, jamade kattungen.
    • bom
      Bom! Man sköt från skjutbanan.
    • pang
      Pang! Du är död.
    • bing bång
      Bing bång! Kyrkklockorna ringde.
    Övningsuppgift

    Skriv ner meningar med var och en av interjektionerna ovan.

    Nu vet du vad interjektioner är och hur de används!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:





    Hur nya ord bildas av en ordstam







    Det finns en grund i varje ord och den kallas ordets "stam".

    Du kan lägga till ändelser till stammen, och ibland byta vokal, för att bilda nya ord som tillhör andra ordklasser.

    Ordets stam

    • mål-
    • sjung-
    • städ-

    Verb - namn på en handling

    • John tycker om att mål-a.
    • Hon tycker om att sjung-a.
    • Vi måste städ-a förrådet.

    Substantiv – namn på produkten

    • Han hängde mål-ningen på väggen.
    • Lisa lärde sig texten snabbt till sång-en.
    • Städ-ningen var perfekt och chefen var nöjd.

    Substantiv – namn på aktiviteten

    • De höll på med mål-ning hela eftermiddagen.
    • Hon underhöll oss med sång hela kvällen.
    • Olle och Lisa hade hand om städ-ningen.

    Substantiv – namn på utövaren av aktiviteten

    • Knut är en duktig mål-are.
    • Hon är en berömd sång-erska.
    • Lisa är en skicklig städ-erska.

    Verb – presens particip – namn på handling någon eller något håller på att göra

    • En mål-ande person stod framför huset.
    • Jag mötte en sjung-ande man.
    • Stör inte städ-ande personer.

    Verb – perfekt particip – namn på handling som någon eller något har blivit utsatt för

    • Han såg en mål-ad båt.
      Båten hade blivit mål-ad av släktingarna.
    • Sången har blivit sjung-en många gånger.
    • Detta är verkligen ett städ-at rum.
      Huset hade blivit städ-at ordentligt.
    Övningsuppgift

    Skriv ner ord och böj dem i olika ordklasser.

    Nu vet du hur nya ord bildas av en ordstam!


    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:






    Publicera dig?

    Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

    Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

    Se mer info här - publicera dig.

    Läsarnas bidrag:







SÖKNING GRAMMATIK
Sök här för att hitta!

Anpassad sökning

 
Kom ihåg! Orden, som är indelade i olika ordklasser, och instruktionerna för hur de används – grammatiken med formläran och satsläran – finns endast där för att hjälpa dig att kommunicera med och förstå andra människor.