Min Rom upplevelse

Rom, staden man älskar, en pulserande stad full av liv, gästvänlig, historia, nutid och vackra kvinnor i ett, men folket i Rom är inte som det forna glansiga dagarna som det en gång varit under romarriket och renässansens tidsanda, de är helt förbytta, de ler mot dig och är gästvänliga, men bakom leendet har de en agenda. I Rom döljer sig någonting annat bakom masken som de tillfälligt klär på sig för turisterna, det finns även masker för turister att köpa på varje souvenir butik som endast indier av lägre kast och kineser tillhandahåller, de vill åt dina pengar, så mycket de bara går, de tar till alla knep för att luras, från kyparen till hotellföreståndarinnan, kanske har de gamla ärr som kommer till ytan när turisten visar sig framför dom, en argsinthet blandat med artighet, en känsla av att de känner sig mindre värda, komplex över deras Politiker till pajas och välbärgade romare som skor sig pengar över de mindre lyckosamma.

Alla har de någonting gemensamt. För romarna är deras stad endast för dom, utlänningar är endast byten, kassakor in i deras fickor, förutom att det finns ficktjuvar, skojare och aggressiva försäljare från Asien så är romarna själva som sin historia, listiga och likt sina korrupta politiker som de jämt är missnöjda med verkar Julius Caesar och Cesare Augustus vara ett minne blott då folk (popolo) var nöjda och tillfredställda, den fattige romaren roffar åt sig så mycket den kan för att komma till toppen och blir som dom han en gång föraktade. De storslagna historiska monumenten ser tragiskt ner på romarna och gråter i det tysta över staden.

De unga i Rom ser utsiktslöst på framtiden, en hopplöshet som de protesterar mot inombords, att göra uppror likt den arabiska våren skulle inte hjälpa, de känner sig både orkeslösa och maktlösa, ingen skulle ha tålamodet att hjälpa eller lyssna på dom, de drömmer om utlands studier i länder som USA, Australien och Sverige. Att ta jobb i Rom som högutbildad akademiker är lika med att få lön som en välbetald elefant dressör på circus, med andra ord ett skämt, kanske är Rom en circus, tittar och studerar man närmare Colosseum så ser man likheterna. De unga, Italiens framtid, kommer nog att se sorgsna ut ett bra tag framöver, jag önskar jag kunde ta med mig hem en ung vacker kurvig italienska till Sverige och berätta att i Sverige är det minsann en rättighet att få studera på universitet och dessutom gratis, de ger dig även pengar varje månad, men förutom värmen så är familjen viktig för gemene italienaren, det är väl det enda som håller dom kvar, för statyerna, katedralerna och historiska platserna har dom tröttnat på för längesedan.

Men Italien och Rom går inte att ändras på, det är som att ändra på USA's grundlagar, en omöjlighet som romarna får dras med, det är väl det om inte annat som gör Romarna till dom de är, se misstänksamt på turister, höjda priser för de som inte talar språket. Man förälskar sig inte i folket utan man förälskar sig i staden, historian, monumenten, arkitekturen. Synd att staden inte har utvecklats mer än så, inget nytt har kommit sen deras storhets tid under romerska riket och stora tänkare som Platon, Galleleo, konstnärer som Michel Angelo och Leonardo da vinci, mycket har stagnerat sen dess men försökt hänga med genom bilar som Lamborghini, Ferrari och Fiat i eftersläpet men nu är även det på väg att gå i graven, nej, kvar finns turismen och modeindustrin, bara en tidsfråga när även det saktar tynar bort, än så länge är det deras livlina staden Rom, men folket spottar ändå på handen som matar dom.

Rom 11/5 2017

Pierre Hayek

Copyright © Pierre Hayek 2017.

Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:

• Dikter
• Artiklar & betraktelser
• Noveller
• Skribenter med egna presentationer
• Se även dessa böcker som läsarna har lagt upp.