Blåfågelns vingar


Mona Cui




Blåfågel


Jag är ingen fågel. Jag är en människa.


Jag har inga vingar som bär mig dit jag vill.

Det vore så härligt att flyga, få upptäcka lite till!


Gud gav mig armar, konsten att flyga stod inte i min makt. Det han bestämt var långt innan redan sagt.


Jag ser böndernas jordbruk och deras kopparröda hus.

Jag sitter på det högsta berg och ser ända ut.


Jag skulle kunna ta den vackraste ros i min mun och skänka den till en sjuk.

Han skulle ha sett mig, men inte mig kunnat nå.

Men i hans hjärta skulle han en ren glädje få!


Solen går ner nu jag måste flyga hem.

Imorgon skiner solen lika vackert igen!


Dagen var fin och innehållsrik.

Du skall i ditt hjärta bära god etik!


Mona Cui


Copyright © Mona Cui 2014


Publicera dig?

Är du intresserad av att publicera en dikt, artikel, novell eller berättelse på dessa sidor?

Du har chansen att nå många läsare då tusentals besöker dessa sidor varje dag. Flera har startat eller utvecklat sig som skribent här!

Se mer info här - publicera dig.

Läsarnas bidrag:







SÖKNING GRAMMATIK
Sök här för att hitta!

Anpassad sökning

 
Kom ihåg! Orden, som är indelade i olika ordklasser, och instruktionerna för hur de används – grammatiken med formläran och satsläran – finns endast där för att hjälpa dig att kommunicera med och förstå andra människor.